Den första april 2003 tas generisk substitution i bruk i Finland. Apoteken får byta ut läkemedel utskrivna av läkare eller tandläkare till motsvarande billigare preparat. Nedan finns Social- och hälsovårdsministeriets information om generisk substitution:
GENERISK
SUBSTITUTION - BRA LÄKEMEDEL TILL LÄGRE PRIS
Generisk substitution, dvs. utbyte av ett
läkemedelspreparat mot ett billigare på apoteket
Syftet med generisk substitution är att verka för en
kostnadseffektiv läkemedelsbehandling. Patienten får fortfarande lika bra
läkemedelsbehandling med läkemedel som är lika effektiva och trygga som de nuvarande
och kvalitetsmässigt likvärdiga med dessa, men billigare.
Vid generisk substitution byter apoteket ut det läkemedel som
en läkare eller tandläkare förskrivit mot det billigaste eller nästan
billigaste utbytbara generiska preparatet eller parallellimporterade
preparatet. Läkemedelsverket fastställer en lista över vilka läkemedel som är
utbytbara mot varandra. Huvudprincipen för att ett läkemedelspreparat skall
klassas som utbytbart mot ett annat är att det innehåller:
1) samma aktiva substans
2) samma mängd aktiv substans
3) har samma läkemedelsform (t.ex. tabletter, droppar etc.)
4) att preparatens bioekvivalens har visats på behörigt sätt
5) att preparaten tillhör en ATC-klass (anatomisk-terapeutisk
och kemisk klassificering) där byte kan ske på ett tryggt sätt.
Utbytet omfattar inte preparat som hör till en grupp inom
vilken ett farmakologiskt eller kliniskt helt tryggt byte inte kan garanteras. Exempel
på sådana läkemedel är insuliner, kalciumantagonister, epilepsiläkemedel och
psykosläkemedel.
Generiska preparat
Patentlagstiftningen tryggar rättigheterna för den som
utvecklar en ny läkemedelsmolekyl och ser till att utvecklingsarbetet är
ekonomiskt lönsamt. Samtidigt har patentlagstiftningen till syfte att hjälpa
konsumenten att dra nytta av den priskonkurrens som uppstår då patenttiden gått
ut. När patentet för ett originalpreparat förfaller dyker det upp generiska
preparat på marknaden. En förutsättning för att läkemedelsverket skall bevilja
försäljningstillstånd för ett generiskt preparat är att det generiska
preparatet är bioekvivalent med originalpreparatet och har samma kvalitativa
och kvantitativa sammansättning som originalpreparatet.
Parallellimporterade preparat
Ett parallellimporterat preparat är ett originalpreparat som
parallellimportören importerar utan licens från tillverkaren av
originalpreparatet. Parallellimportören köper originalpreparatet av en
läkemedelsgrossist i ett EU-land och för in det i ett annat för att där sälja
preparatet till ett lägre pris än originaltillverkaren. Parallellimporten
bygger på det faktum att den immateriella ensamrätten till försäljning av en
produkt upphör då produkten säljs första gången inom unionen, med andra ord kan
ensamrättsinnehavaren inte hindra att varor som sålts i ett EU-land importeras
till ett annat EU-land.
Ett parallellimporterat preparat behöver inte ha samma
handelsnamn som det direktimporterade preparatet och produkten kan ompackas. Handelsnamnet
på ett parallellimporterat preparat får bytas, och därför kan det förekomma två
olika handelsnamn på den inre förpackningen. Ompackning får endast utföras i en
läkemedelsfabrik som fått tillstånd att framställa läkemedel industriellt.
När är ett generiskt preparat biologiskt likvärdigt?
Ett läkemedelspreparats bioekvivalens skall påvisas med hjälp
av jämförande absorptionsstudier. Det generiska preparatet är bioekvivalent med
originalpreparatet om läkemedelspreparatets koncentrationstidsprofiler i de
jämförande absorptionsstudierna är så lika att inga skillnader i effekt eller
biverkningar kan förväntas. Ett generiskt preparat anses vara bioekvivalent med
ett originalpreparat om skillnaden i fråga om den absorberade substansens
totalmängd och maximikoncentration uppgår till högst 20 procent.
Den tillåtna skillnaden på +/- 20 procent mellan preparatens koncentrationstidsprofiler
är i allmänhet varken kliniskt eller faktiskt betydelsefull. Ett läkemedels
effekt står i relation till logaritmen för koncentrationen eller dosen, vilket
innebär att en koncentrationsskillnad på 20 procent i blodet eller på den plats
där substansen verkar ökar läkemedlets effekt med endast ca 7 procent. En sådan
skillnad är i allmänhet inte kliniskt betydelsefull. I Finland har den
genomsnittliga skillnaden i fråga om absorberad mängd eller koncentration
läkemedel för t.ex. generiska antibiotikapreparat varit 0 – 5 procent jämfört
med originalpreparatet.
Olika partier av originalpreparaten kan även de skilja
sig sinsemellan
Åtskilliga faktorer som anknyter till tillverkningen av
läkemedelspreparat varierar, vilket leder till skillnader i läkemedlets
absorption och effekt. Detta gör att olika produktpartier av samma
läkemedelspreparat biologiskt kan skilja sig mer från varandra än ett generiskt
preparat från ett originalpreparat. Dessutom finns det skillnader i
tillverkningen vid olika produktionsanläggningar. Skillnader uppstår även då
produkten förvaras och åldras. I fråga om tablettpreparat tillåts i allmänhet
att mindre än 5 procent av den aktiva substansen bryts ned under den tillåtna
förvaringstiden.
Läkemedelsförskrivaren eller kunden kan förbjuda att
läkemedlet byts ut
Läkemedelsförskrivaren kan förbjuda att läkemedlet byts ut, om
det finns medicinsk eller terapeutisk orsak därtill. Han eller hon kan till
exempel förbjuda utbyte av ett läkemedel som är avsett för en äldre person med
minnesstörningar eller för en patient som lider av vissa psykiatriska problem,
om han eller hon misstänker att utbytet medför problem för behandlingen. Förbudet
mot utbyte antecknas i avsedd ruta på receptet. Grunderna för förbudet bör
antecknas i patienthandlingarna men behöver inte skrivas ut på receptet. Ett
förbud skall alltid övervägas från fall till fall och det får inte finnas något
automatiskt förbud i anvisningarna för receptutskrivning eller i stämplarna.
Den som köper ett läkemedel expedieras samma preparat under
receptets hela giltighetstid. Om kunden så önskar har han eller hon dock rätt
att vid köptillfället få det billigaste preparatet, om inte förskrivaren har
motsatt sig utbyte.
Kunden kan alltid motsätta sig att ett läkemedel byts ut, utan
att behöva motivera detta. Sjukförsäkringsersättningen bestäms utgående från
det köpta läkemedelspreparatet.
Generisk substitution införs den 1 april 2003. Är receptet
utskrivet före detta datum byts inte det preparat som anges på receptet, om
inte kunden uttryckligen så önskar.
Vårdrelationen mellan läkare och patient
påverkas inte
Läkaren eller tandläkaren beslutar vilket läkemedel han eller
hon ordinerar sin patient. Förskrivarens viktigaste bekymmer vid förskrivningen
borde inte vara läkemedelspreparatets handelsnamn utan i stället huruvida
läkemedelsbehandlingen är det rätta behandlingsbeslutet och huruvida läkemedlet
är rätt valt. Vid generisk substitution är utgångspunkten att förskrivaren
delegerar valet av preparat till apoteket, om han eller hon inte uttryckligen
själv vill ha kontroll över valet.
Apoteket behöver inte informera förskrivaren om vilket
preparat som såldes till patienten. Det är inte väsentligt för behandlingen att
förskrivaren får information om att handelsnamnet ändrats, eftersom det
verksamma ämnet är detsamma. Om förskrivaren behöver namnet på läkemedlet till
exempel för en anmälan om biverkningar, förvaras uppgiften på apoteket i fem
års tid.
Det finns en risk för att det billigare läkemedel som apoteket
expedierat används fel av patienten eller för att patienten samtidigt använder
flera läkemedel som innehåller samma aktiva substans. Sådant förekommer redan i
dag, om patienten behandlas av flera läkare och patientens läkemedelsbruk inte
övervakas av hans ordinarie läkare. Den nya praxisen kan till och med förbättra
patientens läkemedelsintag. Utredningar har visat att en förhållandevis stor
del av patienterna inte alls löser ut sina läkemedel därför att de är så dyra. Billigare
läkemedel gör att detta problem minskar. Det är också känt att patienterna ofta
inte törs ta upp frågan om läkemedlets pris vid läkarbesöket.
Ökad rådgivning till patienten behövs
Då systemet med generisk substitution träder i kraft är det
bra om läkemedelsförskrivaren berättar för patienten att man på apoteket kanske
byter ut läkemedlet mot ett billigare som innehåller samma läkemedelssubstans
och som till effekten, säkerheten och kvaliteten motsvarar det läkemedel som
ordinerats på receptet. Den här rådgivningen tar vanligen inte lång stund. Å
andra sidan underlättas också förskrivarens arbete, eftersom han eller hon inte
måste hålla reda på läkemedlens ständigt växlande handelsnamn och priser, utan
vet att apoteket expedierar ett förmånligt preparat. Om förskrivaren motsätter
sig att ett läkemedelspreparat byts ut, bör han eller hon gärna direkt ordinera
det förmånligaste preparatet.
Reformen leder till att apotekspersonalen måste ge kunderna
råd inte bara om den egentliga läkemedelsbehandlingen utan också om priserna på
både recept- och egenvårdsläkemedel. Detta höjer köparnas prismedvetenhet och
styr konsumtionen av läkemedelspreparat i riktning mot billigare läkemedel i de
fall då det är möjligt. Rådgivningens syfte är att säkerställa att patienten
förstår vad utbytet av läkemedel handlar om. Den utökade
rådgivningsskyldigheten kan i början förlänga köpsituationerna med några
minuter, men sedan systemet etablerats blir de igen kortare.
Generisk substitution – bakgrund
Dramatisk ökning av läkemedelskostnaderna
Läkemedelskostnaderna är en ständigt ökande utgiftspost. År
2001 uppgick läkemedelskostnaderna till 1,8 miljarder euro, en ökning med 12
procent från föregående år. Ökningen beror framför allt på en övergång till
dyrare läkemedelspreparat och bara till ringa del på en ökad konsumtion av
läkemedel. Åren 1991 – 2001 ökade antalet expedierade recept på apoteken med
bara 1,8 procent per år i medeltal. Däremot blev de använda
läkemedelspreparaten betydligt dyrare. Det genomsnittliga totalpriset på de
läkemedelspreparat som en läkare ordinerade på ett år steg med 75 procent under
nämnda tidsperiod, då inflationseffekten inte beaktas.
Högre utgifter för läkemedel innebär större hälsofördelar, men
en del av ökningen beror på onödigt dyra läkemedelsval. Valet av
läkemedelssubstans är det viktigaste sättet att påverka läkemedelskostnaderna,
men med hjälp av generiska preparat som innehåller samma läkemedelssubstans går
det att nå inbesparingar utan att behandlingens effekter förändras. År 2000
stod förmånliga generiska preparat för bara 3 procent av
läkemedelsförsäljningen.
Generiska preparat förmånliga för både patienten och
samhället
Generiska preparat är i allmänhet billigare än
originalpreparaten. Enligt en utredning som gjordes av Folkpensionsanstalten
våren 2002 är generiska preparat i allmänhet 20 – 30 % förmånligare än
originalpreparat. Prisskillnaden kan vara ännu större, upp till 50 – 60 %.
Prisskillnaden mellan parallellimporterade och direktimporterade preparat är
liten, i allmänhet ca 5 %. Eftersom parallellimport vanligen uppkommer i
samband med ett dyrt läkemedel som är skyddat av patent, är prisskillnaden i
euro betydande i vissa fall.
Utbyte av originalpreparat mot parallellimporterade preparat
och generiska preparat leder till inbesparingar. Denna generiska substitution
är emellertid bara en dellösning på problemet med ökade läkemedelsutgifter, och
det behövs också andra lösningar. Inbesparingar uppstår först och främst direkt
genom att ett dyrare preparat byts ut mot ett billigare. För det andra nås
inbesparingar även genom prissänkningar till följd av den konkurrens som
substitutionen leder till och som enligt erfarenheter från utlandet leder till
större inbesparingar än det direkta utbytet av preparat. Till exempel i Sverige
infördes generisk substitution i oktober 2002, och under den första månaden
ledde det nya systemet till en priskonkurrens som på årsnivå motsvarar ca 100
miljoner kronor. I Sverige var det ytterst få läkare – bara ca två procent –
som motsatte sig utbyte.
Folkpensionsanstalten har gjort en uppskattning av de
teoretiska inbesparingar som kan nås genom generisk substitution, om kunden
expedieras det allra förmånligaste läkemedelspreparatet. I kalkylen togs bara
de största läkemedelsgrupperna med. De teoretiska spareffekterna beräknades
till över 45 miljoner euro per år, varav sjukförsäkringen skulle spara ca 27
miljoner euro och läkemedelskonsumenterna 18 miljoner euro. I kalkylen ingår
inte den inbesparing som uppstår genom priskonkurrens. Å andra sidan finns det
många faktorer som minskar inbesparingarna, till exempel det faktum att det
preparat som expedieras inte alltid är det billigaste utan att det väljs bland
de billigaste. Inbesparingarnas storlek beror i avgörande grad på vilket stöd
substitutionen får bland läkare och patienter. Bland annat på grund av dessa
faktorer är det svårt att på förhand beräkna hur stora inbesparingar
substitutionen kommer att medföra.
Generisk substitution tillämpas i många länder
Inom EU tillämpas generisk substitution i Danmark, Frankrike,
Tyskland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Sverige. Generisk
substitution används även i de flesta delstater i USA. Många andra länder
överväger att övergå till denna praxis.
I praktiken sker substitutionen på olika sätt i olika länder. I
alla EU-länder kan läkaren vid behov motsätta sig ett utbyte av läkemedel, men
i över 30 delstater i USA saknar läkarna denna möjlighet. Till exempel i
Danmark och Nederländerna behöver apoteken inte informera läkaren om att
läkemedlet bytts ut, medan det är ett krav i Norge och Sverige. Om köparen
vägrar byta ut läkemedlet och köper ett dyrt preparat betalas
läkemedelsersättningen i flera länder utgående från det billiga preparatet.
Till exempel i Danmark har läkemedelsmyndigheterna ansett att
systemet fungerar bra och har vidareutvecklat det bl.a. genom att utöka listan
över utbytbara läkemedel. Läkemedelstillsynsmyndigheterna har inte konstaterat
några olägenheter till följd av substitutionen. Även patienternas erfarenheter
har huvudsakligen varit positiva.
Slutord
I Finland har den offentliga hälso- och sjukvården ekonomiska svårigheter
på många håll och den snabba ökningen av läkemedelsutgifterna utgör en
belastning för både patienterna och sjukförsäkringssystemet. Generisk
substitution tar sikte på en läkemedelsbehandling som är effektiv både i fråga
om behandlingsresultat och kostnader och samtidigt trygg för patienten. Med
dess hjälp kan man bevisligen nå inbesparingar som i stället kan komma den
övriga hälso- och sjukvården till godo.
Läkarna och tandläkarna är i nyckelställning när det gäller
hur systemet med generisk substitution utfaller. De kan genom sin attityd
påverka hur patienten ställer sig till ett utbyte av läkemedel på apoteket. I
början medför ett nytt system alltid anpassningssvårigheter för alla som
berörs, men vi hoppas att de som förskriver läkemedel försöker dra sitt strå
till stacken för att åstadkomma en bra läkemedelsbehandling till lägre
kostnader.
