Ersättning för merkostnader pga glutenfri diet

Tidigare fick många celiakipatienter i Finland ett understöd av kommunen enligt handikapplagen. Då kommunernas ekonomi småningom försämrats har de flesta kommunerna avstått från att betala detta understöd. Efter ett mångårigt arbete i synnerhet av Celiakiförbundet beviljas patienter med celiaki (och hudceliaki) ersättning via Folkpensionsanstalten, från och med den 1 oktober 2002.

Ersättningen beviljas alla som har celiaki, dvs också sådana som pga sin sjukdom redan har pensionstagares vårdstöd eller har ersättning enligt handikapplagen.

Ansökan

För att få denna ersättning måste man anhålla om den, den beviljas alltså inte automatiskt fastän FPA t.ex. via pensionsintyg redan har vetskap om patientens celiaki. Ansökan görs med en speciell blankett som fås från FPA:s lokalkontor.

Kan man få ersättningen retroaktivt?

Det kan man - ersättningen ges upp till ett år retrokativt. Det är därför inte någon stor brådska med ansökan, denna kan alltås göras i upp till ett år efter 1.10.2002 utan att man förlorar något av ersättningen. Det kan t.o.m. vara skäl att vänta litet, eftersom den kanhända kommer att vara en viss rusning i början av oktober, dels till läkarmottagningarna och dels på FPA.

Vilka bilagor krävs för anhållan?

Ett läkarintyg, som visar att man faktiskt har celiaki, behövs, ett B-läkarintyg eller motsvarande. En ung celiakipatient som redan fått vårdbidrag pga celiakin (som erläggs upp till 16 års ålder) behöver inte något nytt intyg.

Celiakidiagnosen måste vara sakenlig

Det räcker inte att patienten själv misstänker att han eller hon har celiaki och därför håller en glutenfri diet. Diagnosen måste vara sakenligt säkerställd. I praktiken innebär detta att en tunntarmsprovbit bör ha tagits, eftersom detta är den enda helt säkra metoden att diagnostisera celiaki. I läkarintyget bör det framgå att tunntarmsbiopsi har gjorts och vilket det mikroskopiska fyndet varit.

Keliakia-tidningen berättade om den nya ersättningen

Nej. Egenläkaren på hälsovårdscentralen kan skriva detta intyg och ifall mera detaljerade uppgifter om tunntarmsbiopsin behövs kan hvc-läkaren beställa kopior från det sjukhus där diagnosen i tiden gjordes. Ifall celiakidiagnosen ställts på en privat läkarstation eller läkarmottagning kan det vara enklast att ta kontakt dit för att få ett intyg.

Hur mycket kostar ett B-intyg för detta ändamål?

Det kan säkert variera från en ort till en annan, men uppskattninsvis mellan 20 och 30 Euro.

Måste en ny tunntarmsbiopsi göras?

O nej - detta vore orimligt och helt onödigt. Ifall celiakidiagnosen gjorts för många år sedan kommer en ny tunntarmsbiopsi naturligtvis att visa sig vara normal!

Och om någon tunntarmsbiopsi aldrig gjorts?

Tidigare hände det ibland att celiakidiagnosen gjordes utan tunntarmsbiopsi. Trots detta kan det förvisso hända att diagnosen är riktig. Ifall man på basen av uppgifter om sjukdomen med en rimlig säkerhet kan påvisa att patienten faktiskt har celiaki, trots att någon tunntarmsbiopsi aldrig tagits, kan ersättningen beviljas. I sällsynta fall är tunntarmsbiopsi inte möjlig - en förträngning i matstrupen kan t.ex. göra det omöjligt att svälja ett gastroskop - och i sådana fall får man förlita sig på serologiska tester och respons på glutenfri kost. I de sällsynta fall där celiakidiagnosen inte bygger på en tunntarmsbiopsi behövs ett läkarintyg skivet av en inremedicinare, och i intygen bör då framgå varför diagnosen är säker trots att tunntarmsbiopsi inte gjorts.

Ersättning vid hudceliaki

Diagnosen vid hudceliaki, dermatitis herpetiformis, bör vara säkerställd med en provbit från huden, och det mikroskopiska fyndet bör finnas redovisat i läkarintyget.

Vart skall man vända sig för att få närmare uppgifter om denna ersättning?

FPAs lokalkontor ger närmare upplysningar vid behov.

ISP Providers