Allmänt

Ordet proctit betyder inflammation i ändtarmen. En strålproktit är en inflammation i ändtarmen, vars orsak är en strålskada. Strålskadan kan vara akut, och den uppkommer då i samband med eller just efter strålbehandlingen. Den akuta formen av denna sjukdom brukar spontanläka inom en rätt kort tid efter det att behandlingen är avslutad.

Den kroniska formen kan uppstå en lång tid efter strålbehandling - ibland många år efteråt, och den har en tendens att långsamt förvärras under en lång tid.

Endoskopifynd vid en typisk strålproktit.

Orsak och förekomst

Ja, och det är då fråga om strålbehandling av maligna tumörer i bäckenet, där det är omöjligt att undvika att också ändtarmen blir strålbehandlad. Hos kvinnor är det oftast fråga om cancer i livmodermunnen eller livmodern, hos män kan det vara fråga om cancer i prostata eller testiklar, och cancer i urinblåsan förekommer hos båda könen. Också en cancer i ändtarmen behandlas ofta med strålbehandling, både före och efter operationen, och där är det omöjligt att undvika att också den friska delen av ändtarmen påverkas av strålbehandlingen.

Hur vanlig är denna komplikation till strålbehandling?

Ända upp till 40% av patienter som fått strålbehandling på bäckenområdet kan uppvisa tecken på en kronisk strålskada. Av dessas är de flesta dock lindriga och symtomfria. Omkring 5 - 10% av patienterna har allvarliga men av sjukdomen.

Symtom

En strålskada på tarmen kan orsaka förträngningar, stenosering, som gör att födan inte kan passera. I ändtarmen är blödning från slemhinnan det vanligaste symtomet, blödningen är ofta daglig och kronisk, och patienten får anemi. Andra vanliga symtom är smärtor och diarre med ett häftigt avföringsbehov.

Diagnostik

En rectoskopi, dvs en endoskopisk undersökning av äntarmen, eller en colonoskopi ger diagnosen. Fyndet i äntarmen är typiskt, men ser förändringar i slemhinnans små blodkärl, så kallade telangiectasier. Också sårbildning, fistlar från ändtarmen till omgivningen och förträngningar kan ses. Slemhinnan är lätt blödande. Förändringarna är mest påtagliga i ändtarmen, men man kan se lindrigare föreändringar också i slutet av tjocktarmen. Ifall patienten fått strålbehandling också över buken t.ex, på grund av att cancern spridit sig till lymfkörtlar runt aortan kan också tunntarmen vara skadad.

Strålproktit

Profylax

Man försöker undvika bestrålning av ändtarmen så långt det går, vilket inte är så lätt, då tumören som skall behandlas ligger alledels intill ändtarmen, t.ex. i livmodern eller prostata. Förekomsten av strålproktit beror också på mängden strålning, men att ge bara en begränsad mängd strålbehandling är inte heller bra, eftersom effekten på tumören då kanske uteblir. Tillsvidare är vi tvungna att möja oss med det faktum, att en strålbehandling som kanske helt botar patientens grundsjukdom inte sällan orsakar en strålproktit. Strålproktiten är det "pris patienten får betala" för att han eller hon blivit botad från sin cancer.

Behandling

Sjukdomen behandlas med samma mediciner som vid andra kroniska inflammationer i tarmen, t.ex. sulfasalazin (SALAZOPYIN), 5-ASA-preparat (t.ex. ASACOL) och cortisonpreparat, antinten i tablettform eller som lokalbehandling i form av lavemang. Effekten är dock ofta blygsam. Om blödningen är så riklig, att patienten anemiseras avsevärt, behövs blodtransfusioner. Eftersom blödningstendensen ofta förvärras av förstoppning (den sköra slemhinnin börjar blöda om patienten måste krysta och krysta) ger man bulklaxativ, som gör avföringen mjuk och skonsam för tarmen. Dessutom kan patienten behöva spasmlösande mediciner och smärtlindrande mediciner.

Vid en strålskada i ändtarmen ser man ofta lindriga förändringar högre upp i tarmen. Dessa bilder är från sigmoideum, den sista delen av tjocktarmen.

Vilka andra nya behandlingar är på kommande?

Behandling med sucralfat (säljs i Finland under namnet ANTEPSIN) har visat sig ha en god effekt, både som lavemang och i tablettform. Lavemang med en utspädd formalinlösning har också visat sig vara effektiv, liksom behandling med syre i övertryck (så kallad hyperbar syrebehandling). Men alla dessa behandlingsformer är i viss mån ännu experimentiella. Sucralfat kan säkert prövas, eftersom medicinen är helt ofarlig.

Kan kirurgisk behandling bli nödvändig?

Ifall blödningen är så riklig att patienten behöver upprepade blodtransfusioner, och ovanbeskrivna medicinska behandling inte har effekt, måste man ibland överväga kirurgisk behandling. Oftast opereras ändtarmen bort, och patienten får en stomi. Operationen kan vara problematisk eftersom strålbehandlingen gjort vävnaderna sköra och patienten ofta har sammanväxningar efter tidigare operation på samma område.

Sök på hela internet Sök på Gastrolabs hemsida