the GASTROLAB Home Page - in Swedish: Polyper i tjocktarmen

GASTROLAB´s hemsida

Our Webcam showing the Water Tower of Vasa, Finland
Tillbaka till hemsidan

Polyper i tjocktarmen

Allmänt

Vad är en polyp?

En polyp är en upphöjning ovanom den normala slemhinneytan. Polyper kan förekomma i alla organ i kroppen som har en slemhinneyta. Vi kan t.ex. ha polyper i näsan och i urinblåsan, och polyper kan hittas i alla delar av magtarmkanlen.

Det finns säkert olika typer av polyper?

Polyper klassificeras på flera olika sätt, men den viktigaste indelningen är om polypen är neoplastisk eller inte. Är den neoplastisk (ordet neoplasi betyder "nybildning av vävnad") kan den vara elakartad, malign, eller åtminstone ha en möjlighet att bli malign. Ifall popypen inte är neoplastisk föreligger inte någon risk för malignitet.

Kan man skilja neoplastiska polyper från ofarliga polyper enbart på basen av utseendet?

Neoplastiska polyper är oftast större än de ofarliga polyperna - men alla polyper är små i början. Vad beträffar polyper i tjocktarmen är det därför nödvändigt att ta provbitar, biopsier, för att i mikroskop kunna göra en säker klassifikation.

Vad avses med ordet polypos?

Polypos innebär ett stort antal polyper. Då det gäller tjocktarmen brukar man anse, att över 100 polyper innebär att patienten har en polypos.

Förekomst?

Den vanligaste typen av klinisk betydelsefulla ändtarms- och tjocktarmspolyper, adenom, förekommer hos mellan 5 och 10% av befolkningen, och förekomsten ökar med åldern. Många människor har alltså en eller flera polyper i sin tarm utan att någonsin kanske få veta om detta.

Ej-neoplastiska polyper i tjocktarmen


Hyperplastisk - och därmed ofarlig - rectumpolyp.

Vilka typer av ofarliga polyper kan finnas i människans tjocktarm?

Den vanligaste formen heter hyperplastisk (eller metaplastisk) polyp. Dessa hittas oftast i ändtarmen, de är små, under 5 millimeter i diameter. En hyperplastisk polyp i ändtarmen eller tjocktarmen innebär ingen som helst risk för cancer, och dessa polyper behöver inte avlägsnas.


Inflammatoriska tjocktarmspolyper hos en patient med mångårig ulcerös colit.

Inflammatoriska polyper är, som namnet säger, resultat av en inflammation. Denna typ av polyper ser man i samband med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, ulcerös colit och Crohn´s sjukdom. Inte heller dessa polyper innebär någon risk för cancer. De kan dock ibland utgöra problem, eftersom de kan finnas i så stort antal, att det inte är rimligtvis genomförbart att ta biopsier av alla polyper, och då kan det hända att man missar en polyp av annat slag. Det att patienten har 30 inflammatoriska polyper i tjocktarmen betyder inte, att han eller hon inte kan ha en eller ett par farliga polyper.

Hamartom är sällsynta polyper av medfödd karaktär. Trots att dessa polyper brukar hänföras till de ej-neoplastiska polyperna finns det en liten risk för utveckling av cancer.


Ett lipom i den högersidiga delen av tjocktarmen.

Dessutom finns det ett antal sällsynta ofarliga polyper av varierande karaktär. Lipom hittas oftast i den högersidiga delen av tjocktarmen och utgörs alltså av små fettknutar (vi människor kan ha likadana under huden) i tarmväggen.

Neoplastiska polyper i tjocktarmen

Vilka typer av neoplastiska polyper hittas i tjocktarmen?

Neoplastiska polyper utgörs av adenom. Bland dessa hittas tre "svårighetsgrader", tubulära, tubulovillösa och villösa adenom. De tubulära adenomen har den minsta risken för cancerutveckling. På basen av utseendet kan man gissa sig till om polypen är ett tubulärt eller ett villöst adenom, eller någontill däremellan, men en exakt diagnos förutsätter biopsi och mikroskopisk undersökning.


Till vänster ses ett adenom i ändtarmen. Till höger en endoskopisk bild av ett tubulovillöst adenom.

Utveckling från polyp till cancer

Hur ofta blir en polyp malign?

Man kan säga, att om vi väntar tillräcklligt länge blir alla adenom småningom maligna. Ibland kan det kanske ta 100 år och då har risken för cancer inte någon praktisk betydelse. Eftersom människans livslängd är begränsad, hinner endast en del av adenomen bli maligna. Man brukar uppskatta, att ungeför 10 % av alla adenom blir maligna.

Hur länge tar det för ett adenom att bli malignt?

Det tar många år, sannolikt omkring 15 år. Detta innebär, att om en människa vid en colonoskopiundersökning konstateras ha en helt ren tjocktarm - dvs ingen polyp - bör det åtminstone i teorin inte finnas någon risk för tjocktarmscancer för 15 år framåt. I praktiken är denna tid dock kortare, bl.a. därför att alla minimala polyper kanske inte hittas.

Uppstår alla maligna tumörer i tjocktarmen från adenom, dvs polyper?

I praktiken är det faktisk så att i alla fall av tjocktarmscancer så har patienten i 10-15 år eller längre haft en polyp, som småningom blivit elakartad, maligniserats. Skulle det vara praktiskt möjligt att regelbundet göra colonoskopier på hela befolkningen och avlägsna alla adenom som hittas skulle tjocktarmscancern nästan helt försvinna. Som för alla regler så finns det också här undantag - patienter med ulcerös colit kan få tjocktarmscancer utan att ha haft någon synlig polypbildning.

Vissa polyper innebär kanske en högre risk?

Adenomets storlek har en avgörande betydelse. Är diametern över 2 cm har polyper redan funnits i tarmen i många år, och risken för ett en del av polypen redan genomgått en malign omvandling är omkring 50%. Mikroskopisk granskning av polypen avslöjar graden av så kallad dysplasi, är denna svår ligger risken för en malign omvandling närmare i framtiden än om dysplasigraden är lindrig.

Polypos

Polyp och polypos är alltså två skilda sjukdomar?

Ja. För att man skall kunna tala om en polypos bör patienten ha minst 100 polyper i tjocktarmen. Det finns flera sjukdomar där polypos är det mest framträdande fenomenet, den vanligaste och viktigaste är familjär tjocktarmspolypos. Denna sjukdom, som på engelska kallas Familiar Adenomatous Polyposis (FAP), är en genetiskt bunden sjukdom, som drabbar i medeltal vart annan barn ifall någondera föräldern har sjukdomen.


Multipla små adenom i ändtarmen hos en patient med familjär tjocktarmspolypos.

Vid FAP får patienten med början från puberteten hundratals adenom i ändtarmen och tjocktarmen, och eftersom varje adenom är förenat med några procents risk för cancer, blir den sammanlagda cancerrisken 100%, dsv alla med denna sjukdom får tjocktarmscancer. Därför gör man en förebyggande colectomi (avlägsnande av tjocktarmen) i 20 - 25-årsåldern.

Det finns flera andra polypossjukdomar, bl.a. Peutz-Jeghers polypos, där patienterna också har polyper, i detta fall hamartom, i tunntarmen, och typiska pigmentfläckar i huden.

Symtom och diagnostik

Vilka är de typiska symtomen vid en polyp i tjocktarmen?

Polyper är i stort sett symtomfria. Ett adenom i ändtarmen kan ustöndra slem eller blod i sådana mängder att patienten observerar detta och söker sig till undersökning. Också osynliga mängder blod kan spåras med avföringsprover, och ett undersökningsresultat som visar blod i avföringen gör nog en undersökning av tjocktarmen nödvändig.

Oftast hittas polyper i samband med undersökningar som tjocktarmsröntgen eller colonoskopi på grund av andra orsaker. Allt oftare görs släktutredningar på grund av att nära släktingar haft cancer i tjocktarmen, och här är ett polypfynd ett tecken på att undersökningen var indicerad.

Behandling

Hur behandlas polyper?

Ej-neoplastiska polyper är ofarliga och behöver sällan behandlas.

Neoplastiska polyper bör avlägsnas. Oftast kan detta göras i samband med en endoskopisk undersökning av tjocktarmen, en colonoskopi. Polypen "slingas" med en metallslinga och basen eller stjälken bränns av med elektrisk ström, varefter polypen dras ut genom ändtarmsöppningen för en mikroskopisk undersökning. Åtgärden går under namnet av polypectomi.


Endoskopiskt avlägsnande av ett adenom, polypectomi.

Orsakar polypectomin smärta? Finns det risk för komplikationer?

Nej. Tjocktarmens slemhinna har inga nervändar som skulle reagera för det att man bränner av stjälken på ett adenom, och polypectomin känns därför inte alls i normala fall, och kräver ingen nedsövning.

Som alla andra medicinska ingrepp är en polypectomi inte garanterat komplikationsfri. Man kan få en blödning på det ställe där polypen suttit. Oftast kan blödningen åtgärdas omedelbart i samband med endoskopin, men i enstaka fall kan en operation bli nödvändig. Perforation är en annan sällsynt komplikation.

Uppföljning

Om man har genomgått en polypectomi på grund av ett adenom i tjocktarmen - hur ofta skall detta sedan kontrolleras?

Vi gör oftast en ny colonoskopi efter ett år, men ifall allt då som det skall, räcker det med en kontroll med 3 - 5 års mellanrum.


Gastrolab Slide-Shows


Kartor och satellitbilder över alla viktiga konferensstäder


August 23, 2007