the Home Page
Frågor och Svar om Magbesvär och tobaksrökning

Tobaksrökning - allmänt
Att röka är inte bra för magen?
Nej, definitivt inte. Många undersökningar visar ett klart samband mellan tobaksrökning och förekomst av magsår, försämrad sårläkning och ökad risk att magsåret återkommer. Risken för magsår eller sår på tolvfingertarmen fördubblas då man röker. Tobaksrökning är också förenad med en ökad risk för cancersjukdomar i magtarmkanalen, och en del andra sjukdomar.
Tobaksrökning och refluxsjukdom
Får man halsbränna då man röker?
Halsbränna - refluxbesvär - beror på två saker, dels magsyra, dels att övre magmunnen inte förmår hålla tätt utan släpper upp magsyran upp i matstrupen.
Faktorer, som minskar trycket i övre magmunnen och möjliggör reflux, är fet mat, kaffe, alkohol, vissa mediciner - och tobaksrökning. Att röka ökar definitivt risken för halsbränna!

Den äldsta kända avbildningen av tobaksrökning i ett träsnitt från år 1558
Tobaksrökning och magsår
Hur orsakar tobaksrökning magsår?
Rökande patienter med sår på tolvfingertarmen har en ökad syraproduktion i magsäcken. Produktionen av skyddande bikarbonat minskar. Då man röker, försämras blodcirkulationen i mag- och tarmväggen, och dessutom påverkar rökning tarmens rörelser - då man röker, får man oftare än normalt galla in i magsäcken. Nikotinet i och för sig har en skadlig inverkan på magslemhinnan. Alla dessa faktorer påverkar magsäcken och tolvfingertarmen i negativ riktning, och risken för magsår ökar.
Andra faktorer än tobaksrökning är förvisso viktiga vid uppkomsten av magsår. Den viktigaste orsaken till magsår är en infektion av en bakterie med namnet Helicobacter pylori. Då denna behandlas bort, är risken för att magsåret skall återkomma helt minimal. I detta sammanhang har tobaken dock en negativ betydelse - det har nämligen visat sig, att det är avsevärt svårare att behandla bort Helicobacter hos en rökare än hos en ickerökare.
Tobaksrökning och inflammatoriska tarmsjukdomar
Hur inverkar tobaksrökning på Crohn´s sjukdom?
Negativt. Om man röker, är risken större än annars att insjukna i Crohn´s sjukdom. Och om man fortsätter att röka, inverkar detta negativt på sjukdomens förlopp. Risken för att tarminflammationen skall bli så svår, att operation blir nödvändig är flera gånger större om man röker, än om man inte röker. Om man drabbas av Crohn´s sjukdom finns det nog väldigt kraftiga skäl att sluta röka!
Hur är det vid ulcerös colit (colitis ulcerosa?)?
Ulcerös colit avviker från i stort sett alla andra kända sjukdomar på det sättet, att rökning förefaller hjälpa mot sjukdomen. Harris m.fl. publicerade denna uppseendeväckande upptäckt år 1982, och detta har sedan bekräftats i många senare undersökningar. Det förefaller vara nikotinet, som har en gynnsam effekt, eftersom nikotinplåster också tycks lindra sjukdomen.
Lönar det sig att börja röka om man har ulcerös colit?
Nej, absolut inte.
Då man studerar statistiken över patienter insjuknade i ulcerös colit, framkommer en märklig sak, nämligen den, att män med denna sjukdom lever längre än friska män. Detta är naturligtis ett oväntat faktum - visst skulle man vänta sig, att en sjukdom som denna, som ibland kan vara rätt besvärlig, och till och med orsaka behov av operativ behandling, skulle inverka negativt på livslängden. Orsaken till denna paradox är den, att patienter med ulcerös colit inte röker - och då får de inte hjärtinfarkt, inte lungcancer, inte kronisk luftrörskatarr, inte ... och så vidare - och lever längre än friska män, trots sin tarmsjukdom.
Därför bör man inte röka trots att man har ulcerös colit. Det enda man eventuellt kan diskutera, att man, om man röker, slutar röka i ett skede, då tarmsjukdomen är lugn.
Tobaksrökning och cancer i magtarmkanalen
Får man cancer i matstrupen om man röker?
Tobak är ett cancerframkallande ämne. Risken för strupcancer, lungcancer och cancer i urinblåsan ökar mångfalt. Risken för cancer i matstrupen ökar också, sannolikt är rökning en av viktigaste orsakerna till cancer i matstrupen. Alkohol och tobak förefaller ha en synergistisk verkan i detta avseende, enligt en undersökning har storkonsumenter av alkohol och tobak en risk för cancer i matstrupen som är 150 gånger större än för normalbefolkningen!
Kan tobaksrökning bidra till uppkomsten av cancer i bukspottskörteln?
Sannolikt är det så, att tobaksrökning ökar risken för cancer i bukspottskörteln (pancreascancer), en av våra svåraste cancersjukdomar. Risken ökar ju längre man har rökt, och minskar småningom under en period av många år sedan man slutat röka. En rökande man har 3 gånger så stor risk att få cancer i bukspottskörteln jämfört med en icke rökande, en rökande kvinna 2 gånger.
Hur är det med andra cancerformer i magtarmkanalen?
Sedan 60-talet har det publicerats rapporter om samband mellan tobaksrökning och cancer i magsäcken och cancer i levern och gallvägarna. I en grekisk undersökning fick man en riskökning på 7 x beträffande levercancer. Beträffande magcancer är åsikterna nog fortsättningsvis delade. Risken för cancer i tjock- och ändtarmen anses också öka av tobaksrökning.
Tobaksrökningens andra negativa effekter
Kan en rökare eventuellt få andra magbesvär förutom de ovan nämnda?
Ja! Rökningen bidrar på ett avgörande sätt till arteriosklerosen, åderförkalkningen. Då bukaortan blir förkalkad, blir väggen svag, och till slut kan den ge efter, varvid bukaortan blir utvidgad. Detta kallas aneurysm. Ett aneurysm i bukaortan ger påtagliga magsmärtor, och är livshotande, ifall det plötsligt brister. En person, som inte röker, kan i praktiken nästan aldrig få ett aneurysm på bukaortan.
Arteriosklerosen i buken kan orsaka cirkulationsrubbningar - tarmen får inte tillräckligt med blod och lider skada av syrebrist. Detta tillstånd kallaas"angina abdominale" och kan orsaka rätt så svåra obehag speciellt efter måltid. Ifall blodcirkulationen till ett tarmområde helt upphör, får patienten en tarminfarkt - ifall detta drabbar tjocktarmen kallas det "iskemisk colit". Också detta tillstånd kan vara livshotande.
Och dessutom är tobaksrökningen farlig för andra organ?
Ja. Förutom bekymmer i magtarmkanalen finns det ett klart påvisat samband mellan rökning och bl.a. följande sjukdomar:
- kransartärsjukdom, angina pectoris och hjärtinfarkt
- cirkulationsrubbningar i hjärnan
- arterioskleros (åderförkalkning), claudicatio intermittens
- lungcancer
- strupcancer
- cancer i urinblåsan
- kronisk luftrörskatarr, lungemfysem
- osteoporos (urkalkning av skelettet)
- svårigheter under graviditet och förslossning - små foster!
- skador på ögonen. En rökande har en 2 - 3 ggr så stor risk att få skador på näthinnan, så kallad maculadegeneration, med tilltagande synstörningar som följd - en ny upptäckt, som publiserats alldeles nyligen (JAMA 1996;276:1141-6).
En 20-åring, som inte börjar röka har en 78% chans att leva till minst 73 års ålder. För en 20-åring som börjar röka, är chansen att uppnå 73 års ålder endast 42%, enligt en stor engelsk undersökning (Phillips et al 1996). 78% och 42% - siffrorna talar för sig själv.
Borde man alltså sluta röka?
Ja!
... och till slut en liten läsövning på engelska:
A custom loathsome to the eye, hateful to the nose,
harmful to the brain, dangerous to the lungs, and in the
black, stinking fume thereof, nearest resembling the
horrible Stygian smoke of the pit that is bottomless.
James I (1566-1625)
A Counterblast to Tobacco (1604)
Referenser:
Anda RF, Williamson DF, Escobedo LG. Smoking and the risk of peptic ulcer disease among women in the United States. Arch Intern Med 1990;150:1437-41.
Boyko EJ, Koepsell TD, Perera DR. Risk of ulcerative colitis among former and current cigarette smokers. N Engl J Med 1987;316:707-710.
Lindberg E, Tysk C, Anderson K. Smoking and inflammatory bowel disease. A case control study. Gut 1988;29:352-7.
McCarthy DM. Smoking and ulcers - time to quit. N Engl J Med 1984;311:726-8
Phillips AN, Wannamethee SG, Walker M, Thomson A, Smith GD. Life expectancy in men who have never smoked och those who have smoked continously: 15 year follow up of large cohort of middle aged British men. BMJ 1996;313:907-8.
Tobin MV, Logan RFA, Langman MJS. Cigarette smoking and inflammatory bowel disease. Gastroenterology 1987;93:316-321.

GASTROLAB
|