Home Page
![]()
Magcancer, dvs en malign tumör i magsäcken, är en av våra vanligaste cancersjukdomar. I Finland insjuknar omkring 1000 personer per år i denna sjukdom. Då det gäller män har magcancer varit den näst vanliga cancern näst lungcancer, och för kvinnor har endast bröstcancern varit vanligare.
Magcancerns förekomst minskar i Finland, precis som den gör i alla andra industriländer. På 50-talet fanns det dubbelt antal fall, och då man dessutom beaktar, att befolkningen ökat sedan dess, är det fråga om en verklig och kraftig minskning.
Globalt sett är magcancern fortsättningsvis ett stort hälsoproblem. Den minskning man sett i de utvecklade länderna förekommer inte i uländerna, där antalet fall är stigande, delvis beroende på befolkningstillväxten. Varje år hittas 750.000 nya fall av magcancer, motsvarande 10% av alla cancerfall. I och med befolkningstillväxten kommer antalet nya fall i hela världen att stiga till l miljon fall per år.
Magcancern är en allvarlig sjukdom?
Ja. Då det gäller cancersjukdomar talar man ofta om 5-årsöverlevnaden, och tanken är den, att om man klarat 5 år har man sannolikt övervunnit sjukdomen helt och hållet. Då det gäller magcancer ligger 5-årsöverlevnaden mellan 15 och 20%.
Många faktorer anses ha betydelse då det gäller uppkomsten av magcancer. Personer med blodgrupp A har en litet större risk än andra att få denna sjukdom. Dieten har säkerligen betydelse, och en diet med stort innehåll av grönsaker och frukter kan skydda mot denna sjukdom. Det finns också enstaka rapporter om att rökning ökar risken för magcancer. Har man magcancer i närmaste släkten, är risken att man själv skall få sjukdomen endast obetydligt mariginellt ökad.
Tidigare har man varit medveten om, att en kronisk magkatarr av så kallad atrofisk typ ökar risken för magcancer. Denna typ av magkatarr föreligger bl.a. om patienten har perniciös anemi.
1983 upptäckte Marshall och Warren en bakterie i magsäcken, Helicobacter pylori. Denna bakterie orsakar en kronisk infektion och inflammation i magsäcken, som småningom leder till en kronisk atrofisk magkatarr, med risk för magcancer.

Detta är en magcancer av så kallad intestinal typ, där Helicobacter pylori utgör en viktig orsak till uppkomsten av cancern.
Risken för att få magcancer är uppskattningsvis upp till 6 ggr så stor om man har Helicobacter pylori än om man inte har denna infektion.
Om vi försiktigt räknar med, att hälften av alla fall av magcancer orsakas av Helicobacter pylori, betyder detta, att denna bakterie kommer att orsaka 500.000 fall av magcancer per år över hela världen under nästa årtusende. Helicobacter pylori är därmed en av de viktigaste orsakerna till cancer - i klass med tobaksrökning och B-hepatit virus.
Helicobacter kan alltså klassas som en cancerframkallande faktor?
Ja. 1994 har WHO (eller närmaste bestämt WHO:s forskningsorganisation IARC) klassificerat Helicobacter som en första gradens carcinogen (Graderingen är: 1 graden = definitiv, 2A-graden = sannolik, 2B-graden = möjlig, 3 graden = tillräcklig kunskap saknas, 4 graden = ingen carcinogen). Andra cancerframkallande faktorer av 1 graden enligt WHO:s klassificering är Hepatit B- och C-virus (orsakar levercancer), Schistosoma haematobium, Human papilloma virus (orsakar gynekologisk cancer), och tobak.
Ja. Det finns visserligen inte ännu något klart vetenskapligt svar på denna fråga, några uppföljande undersökningar av betydelse har inte ännu hunnit göras - och sådana undersökningar kommer att ta många år att utföra.
På basen av den kunskap vi har om denna bakterie kan det hända, att behandlingen av infektionen som cancerförebyggande åtgärd är i samma storleksordning som avslutande av tobaksrökning!
![]()
![]()
![]()
![]()