'The 
Home Page
Vasa, Finland
Frågor och Svar
om
Celiaki
Home Page
Celiaki är en sjukdom, där tunntarmens slemhinna skadas av ett äggviteämne, gluten, som finns i de inhemska sädesslagen, korn, råg och vete. Då slemhinnan blir skadad, kan tunntarmen inte ta tillvara alla näringsämnen i maten, och patienten får bristsymtom, som ger ett vidsträckt spektrum av symtom. Med glutenfri kost normaliseras slemhinnan, men skadas ånyo, ifall patienten övergår till normal glutenhaltig kost.
Det sägs att celiaki är en multifaktoriell sjukdom. Vad betyder detta egentligen?
Celiaki är sjukdom, där många faktorer spelar in:
- genetiska faktorer - sjukdomen nedärvs i viss mån och är associerad med specifika HLA-gener
- faktorer i omgivningen - om en person med genetisk disposition för sjukdomen aldrig blir utsatt för gluten, kommer han eller hon aldrig att få sjukdome
- dessutom inverkar kroppens immunsystem vid uppkomsten av sjukdomen.
Country Prevalence: Children/adults Investigators:
Finland 1:800 Children Mäki and Holm 1990
Finland 1:1096 Children(1964-73) Mäki and Kallonen 1988
Finland 1:3214 Children(1974-83) Mäki and Kallonen 1988
Finland 1:75 Childen&adults Kolho and Åkerblom 1996
Sweden 1:812 Adults Hallert and Gotthard 1979
Sweden 1:172 Adults Hernell and Ivarsson 1996
Norway 1:1143 Adults Hovdenak 1980
Norway 1:262 Adults Hovdenak and Hovlid 1996
Sweden 1:1047 Adults Midhagen and Järneroth 1988
Sweden 1:341 Children Ascher and Krantz 1991
Berlin W 1:2113 Mostly children Sandforth and Janicke 1991
Italy 1:1957 Children Ansaldi and Dell'Olio 1992
Italy 1:109 Students Dotti and Montanelli 1996
Denmark 1:2179 Childen and adults Bode and Gudmand-Hoyer 1996
Denmark 1:10000 Children Weile and Krasilnikoff 1992
Germany 1:2060 Children Henker and Tandler 1993
USA 1:7752 Children Rossi and Albini 1993
N Ireland 1:140 Adults Johnston and Watson 1996
Dr Johnston i Belfast, Nord-Irland, undersökte 1823 blodprover, och tog tunntarmsbiopsier i de fall, där testerna antydde celiaki. Han hittade 13 fall av sjukdomen, vilket ger en förekomst av 1:140, vilket torde vara den högsta rapporterade förekomsten hittills. Dessa resultat presenterades under DDW-veckan i San Fransisco i maj 1996. Under den 7. internationella celiakikongressen i Tammerfors i september 1996 presenterade Kolho's grupp resultat, som tyder på att celiakin kan vara ännu vanligare, med en förekomst på 1:75 i befolkningen under 30 års ålder.
Orsaken till att denna sjukdom är väldigt ovanlig i Danmark jämfört med grannlandet Sverige är inte klar, men av stort intresse. Båda länderna har en hög sjukvårdsstandard, och skillnaden är säkerligen verklig, och inte beroende på bristande diagnostik.
Tunntarmsbiopsin är den avgörande undersökningen. Denna gör man numera i samband med gastroskopi, oftast också i de fall, där man inte ens misstänker celiaki. Tunntarmsbiopsi tas alltså nästan alltid i samband med gastroskopi.
Ifall tunntarmsbiopsin är diagnostisk, behövs väldigt litet kompletterande laboratorieprover.
I de fall, där man vill utreda sannolikheten för denna sjukdom, innan man gör en tunntarmsbiopsi, finns det tre blodprover, som ger en god fingervisning. Dessa är
-reticulinantikroppar
-gliadinantikroppar
-och endomysiumantikroppar.
Hur pålitliga är gliadinantikroppar?
Omkring 5% av befolkningen har stegrade gliadinantikroppar. Detta innebär, att det är omöjligt att ställa en säker diagnos enbart på basen av detta blodprov. Diagnosen måste säkerställas - med tunntarmsbiopsi. Om gliadinantikroppar är positiva, så är detta en väldigt klar indikation för gastroskopi och tunntarmsbiopsi!
Celiaki är en sjukdom med autoimmuna drag, och en patient med celiaki her en förhöjd risk att få andra autoimmuna sjukdomar - eller tvärtom - om man har en autoimmin sjukdom, kan det vara skäl att kontrollera, ett man inte samtidigt har celiaki.
I dr Pekka Collins avhandling om sjukdomar associerade med celiaki finns följande sjukdomar nämnda:
Säkert samband::
- Dermatitis Herpetiformis
- Insulinbehandlad diabetes
- Selektiv IgA-brist
- lymfom
- maligna sjukdomar i tunntarmen
Sannolikt samband:
-Sköldkörtelsjukdomar
-Astma
- Epilepsi och förkalkningar i hjärnan
- Sjögrens syndrom
- maligna sjukdomar i strupen och matstrupen.
Möjligt samband:
- Addisons sjukdom
- Demens
- Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar
- Sarcoidos
- Pirmär biliär cirrhos
- Nedsatt funktion i bukspottskörteln
- reuma och andra bindvävssjukdomar
Dessutom finns sannolikt ett samband mellan celiaki och mikroskopisk colit, en kronisk inflammation i tjocktarmen, som orsakar diarre.
Vad är sambandet mellan celiaki och hypothyreos?
Sköldkörtelsjukdomar förekommer i mellan 1.8 och 10.8 % hos patienter med celiaki. Också patienter med Dermatitis Herpetiformis har en förhöjd förekomst av sköldkörtelsjukdomar.
Patienter med autoimmun thyreoideasjukdom har en förhöjd risk att ha celiaki, och det föreligger skäl att överväga uteslutande av celiaki hos patienter med sköldkörtelsjukdom. I dr Collins avhandling undersöktes 83 patienter med sköldkörtelsjukdom, och en symtomfri celiaki hittades hos 4 patienter (4.8%).
Dermatitis herpetiformis är en hudsjukdom, där man får utslag med små blåsor speciellt på utsidan av armbåge och knän. I Finland kallas sjukdomen "hudceliaki" på förslag av professor J Visakorpi, vilket är ett bra namn, som ger en god uppfattning om vad det är fråga om. I praktiken alla patienter med denna hudsjukdom har förändringar i tunntarmsslemhinnan förenliga med celiaki, även om de flesta inte har några tarmsymtom.
Hur får man diagnosen vid Dermatitis herpetiformis?
Utslaget har ett typiskt utseende och en typisk lokalisation, som klart skiljer sig från andra utslag, t.ex. allergiskt exem. En hudbiopsi, som visar typiska IgA-inlagringar, säkerställer diagnosen.
Hur behandlas dermatitis herpetiformis?
Den enda verkligt effektiva behandlingen är en strikt 100%-igt glutenfri kost! Om möjlig måste den glutenfria kosten vara ännu noggrannare än vid vanlig celiaki - ofta kan man inte ens använda de glutenfria mjöl som finns på marknaden. Det finns fall, där hudsymtomen vid hudceliaki inte ger med sig trots en strikt diet, och där kan ibland medicinering behövas.
Nej, egentligen inte. Någon medicin som skulle bota celiaki finns inte, och det är osannolikt att någon sådan medicin skulle bli tillgänglig inom en överskådlig framtid.
Det kan dock hända, att man i enstaka fall kan ha nytta av cortison i de fall, där sjukdomen diagnostiserats först i ett väldigt svårt skede, för att snabba upp tillfrisknandet, men det är då fråga om en kort övergående behandling.
Ofta har patienterna vid tidpunkten för diagnos olika bristsymtom - brist på järn, folsyra, B12-vitamin, kanske calcium. I sådana fall kan man ge dessa ämnen i tablettform, för att råda bot på eventuella bristsymtom, av vilka anemi är det vanligaste. Då tunntarmsslemhinnan blir normal med glutenfri kost, är dessa problem förbi.
Men några mediciner som skulle bota celiakin finns alltså inte. Glutenfri kost "botar" ju inte heller sjukdomen - men med glutenfri kost blir tunntarmsslemhinnan helt frisk och patienten besvärsfri.
Ja, absolut.
Orsaken är den, att en obehandlad celiaki går med avsevärda risker för följdsjukdomar. Det kroniska näringsbristen orsakar under årtiondenas lopp osteoporos, och det finns andra risker, bl.a. en lätt ökad risk för lymfom. Med glutenfri kost kan man undvika dessa risker.
Dessutom är sjukdomen knappast symtomfri , fast patienten tror detta. Celiakin har förelegat ända sedan barnsben, och patienten vet kanske inte "hur det är att vara frisk".
Kan patienter med celiaki använda havreprodukter?
Vete, råg, korn och havre har ansetts vara skadliga för tunntarmsslemhinnan då man har celiaki. En viss osäkerhet har dock förelegat beträffande havre.
Vid Kuopio universitet har man länge forskat i detta, och reslutaten har publiserats 1995 (E. Janatuinen, New England Journal of Medicine, 1995;333:1033-7).
52 vuxna patienter med känd celiaki och 40 patienter med nydiagnostiserad celiaki uppföljdes i 6-12 månader. Varannan patient fick använda havre i en mängd om 50 - 70 gram per dag. Det visade sig, att denna mängd havre inte hade några negativa effekter på patienternas välbefinnande, och tunntarmsbiopsierna visade heller ej någon försämring.
Det verkar alltså som om åtminstone vuxna patienter med celiaki kan använda havre i måttliga mängder - vilket naturligvis gör att dieten blir avsevärt lättare. Men kom ihåg: det måste vara ren havre, utan "föroreningar" i form av vete, råg eller korn!
Hur skall man klara sig då man äter ute, t.ex på en restaurang?
Berätta att Du har celiaki!
På det sättet hjälper Du dig själv, och får glutenfri mat. Men dessutom - och detta är minst lika viktigt - hjälper Du andra med samma sjukdom. Medvetandet om celiakin ökar bland restaurangpersonalen, varenda gång någon kund berättar att han har denna sjukdom. Och - så småningom - så blir urvalet av glutenfria alternativ allt större och större. Så, berätta, att Du har celiaki - på restauranger - på barer - på personalmatsalen - varför inte också på McDonalds! McDonalds har nämligen numera glutenfria hamburgare - till samma pris som vanliga hamburgare!
Öl är oftast gjort av korn och andra sädesslag, och man har nog ofta tidigare varnat för öl. Ett undantag har naturligvis varit majsöl (importerat bl.a. från Mexico).
Svenska Livsmedelsverket har undersökt glutenhalten i olika ölsorter, och av tretton undersökta starkölsmerken i Sverige hade endast ett en mätbar glutenhalt (0.04% - vilket är klart ofarligt). Någon anledning att förmoda, att förhållandena i Finland skulle vara annorlunda finns säkerligen inte. På basen av dessa resultat förefaller det, som om öl skulle vara tryggt för celiakipatienter vad beträffar glutenhalten. Vill man vara alldeles hundraprocentigt säker, dricker man kanske ända majsöl?
Och hur är det med andra alkholdrycker gjorda av sädesslag?
Vodka, "Koskenkorva", gin och whisky görs alla av glutenhaltiga sädesslag. Alla dessa är dock destillerade produkter, och något gluten finns det inte i den färdiga drycken, vilket innebär, att dessa destillerade spritdrycker är precis lika farliga eller ofarliga för patienter med celiaki som för normalbefolkningen.
Beträffande vin är situationen bekymmersfri, vin är glutenfritt.
Du kan göra en sökning i Medline, som innehåller all den medicinska litteraturen från år 1966 framåt.
Om du snabbt vill veta, vad som hittas om denna sjukdom på Internet, kan du skriva in namnet på sjukdomen på svenska eller på engelska (celiac disease, informationen på engelska är naturligtvis enormt mycket rikligare än på svenska) i nedanstående ruta. Klicka sedan på Sök-knappen. Du kommer då till Gastrolabs söksida, och där klickar du på någon av sökmotorerna, Alta Vista är bäst, men Magellan och WebCrawler är också bra. Efter en liten stund (det tar ungefär 20 sekunder) får du en lista på hemsidor med information om denna sjukdom. Om någon av hemsidorna verkar intressanta, klickar du på den blå texten, och sedan kan du bekanta dig med innehållet. Tillbaka hit kommer du genom att klicka på "Back"(tillbaka)-knappen i övre delen av bildrutan ett par gånger. Lycka till med sökningen!