Hudceliakins historik

Veterligen finns det ingen beskrivning av denna sjukdom från antiken - om någon har hört om en sådan så sänd gärna en email! För etthundra år sedan kallades denna sjukdom "Bullous skin disease". Sedan omkring 25 år tillbaka vet man, att detta är en immunologisk sjukdom, och ungefär lika länge har man vetat, att det är gluten, ett äggviteämne i råg, vete och korn, som orsakar sjukdomen. Fry konstaterade 1973, att utslaget kan botas med glutenfri kost, och prof Timo Reunala kom till samma resultat i sin doktorsavhandling från 1977.

Tidigare kallades sjukdomen dermatitis herpetiformis, men sedan början av 90-talet har man på förslag av prof Jarmo Visakorpi i Tammerfors använt termen "hudceliaki". En tidigare använd synonym är Duhring´s sjukdom, och på finska kallades sjukdomen tidigare "rokahdusihottuma".

Professor Jarmo Visakorpi

Är hudceliaki och celiaki alltså samma sjukdom?

Ja.

Man vet inte, varför en stor del av celiakipatienterna inte får några hudbesvär, och varför patienter med hudceliaki oftast har helt ringa eller inga magbesvär alls. Men samma sjukdom är det.

Ett lindrigt fall av hudceliaki, där utslaget på armbågen redan börjat lätta med glutenfri kost.

Symtom

Hudceliakin orsakar ett kliande utslag, där man kan se små blåsor, på utsidan av de stora lederna, speciellt på den yttre sidan av armbågen och knäna. Inga salvor, t.ex. cortison, lindrar klådan, som kan vara väldigt besvärande.

Förekomst

Av någon orsak är denna sjukdom vanligare i Finland än i andra länder. Förekomsten är omkring 40 per 100.000 innevånare. Nu finns det därmed ett par tre tusen finländare som lider av hudceliaki. Antalet kommer att stiga, eftersom man varje år diagnostiserar nya fall - och det här är lyckligtvis inte någon sjukdom man dör av!

Diagnostik

Utslaget är ganska typiskt, och en erfaren läkare kan nog göra en preliminär diagnos enbart på basen av hur utslaget ser ut. Ett allergiskt utslag är oftast värst på insidan av de stora lederna, medan detta utslag alltså finns på utsidan.

En säker diagnos får man sedan 100%-igt genom att ta en provbit från frisk hud (provbiten tas alltså inte från utslagen!), och från hudprovbiten undersöker man förekomsten av IgA-immunglobulin med en speciell teknik.

Alla patienter med hudceliaki har förändringar förenliga med celiaki i tunntarmsslemhinnan. Förändringarna kan vara högst lindriga, och oftast har patienten inte några tarmsymtom eller bristsjukdomar. Det är nog skäl att alltid göra också en tunntarmsbiopsi vid utredning av hudceliaki.

Behandling

Hudceliakin behandlas på samma sätt som vanlig celiaki med en strikt glutenfri kost. Om möjligt måste dieten vid hudceliaki vara ännu noggrannare än vid vanlig celiaki, de glutenfria mjöl som finns på marknaden kanske inte kan användas.

Kan man använda havre i dieten?

De senaste åren har forskningen klarlagt, att havre i måttliga mängder är ofarlig vid celiaki. Detta gäller också för hudceliaki, även om en del patienters hud nog kan reagera också för havre. Ifall så sker är det bara att sluta med havreätandet.

Finns det någon medicin mot denna sjukdom?

Tidigare användes en medicin med namnet Avlosulfon, som nog var rätt effektiv att hålla klådan och utslaget borta. Med specialtillstånd kan man ännu få denna medicin, nu med namnet Dapson. Medicinen innehåller sulfa, och kan därför inte användas ifall patienten har sulfa-allergi. Medicinering är aldrig något alternativ till en strikt glutenfri kost, men ibland är hudceliakin så envis, att den orsakar svåra hudbesvär trots diet. Då kan medicinering behövas, och i en så liten dos som möjligt, för att undvika biverkningar i form av påverkan på blodbilden.

Hudceliakins prognos

Hudceliakin är en väldigt godartad sjukdom. Med en strikt glutenfri kost blir patienten nästan alltid helt besvärsfri, och det är sällsynt, att man dessutom behöver någon medicin.

En obehandlad celiaki kan leda till utveckling av lymfom, en cancersjukdom i lymfkörtlarna, och samma gäller för hudceliaki. Efter några år av glutenfri kost försvinner dock denna risk helt - vilket är ett gott skäl att fortsätta med dieten trots att hudsjukdomen skulle vara rätt så lindrig.

Hudceliaki och samhället

Eftersom celiaki och hudceliaki är samma sjukdom, går det bra att bli medlem i en celiakiförening. Dessa finns på många orter i landet, och dessutom finns en takorganisation, dit man bra kan ta kontakt för att få adressen till närmaste lokalförening. Adressen är

Suomen Keliakialiitto

Finlands Celiakiförbund (Suomen Keliakialiitto) publicerar KELIAKIA-tidningen, som också innehåller artiklar om hudceliaki.

Och varför inte hälsa på till vår hemsida av och till! Nya forskningsresultat rörande hudceliakin kommer regelbundet att refereras här!