the 
Home Page
Home Page
Ja. Sjukdomen debuterar i det skede då barnet börjar få glutenhaltig kost. Celiakin är en livslång sjukdom. De, som nu är vuxna och nu visar sig ha celiaki, har nog nästan alla haft sjukdomen också som barn. Då - för 30 eller 40 år sedan - hittades denna sjukdom inte alls så lätt som nu. De, som nu i barndomen visar sig ha en säkert diagnostiserad celiaki, kommer att ha behov av glutenfri kost hela livet.
Vilka är skillnaderna mellan celiaki hos barn och hos vuxna?
Det finns några påtagliga skillnader:
- i normala fall växer ett barn, vikten stiger och längden ökar. Det första påtagliga symtomet på sjukdomen kan vara, att denna utveckling avstannar. En av de viktigaste ändamålen med medföljande av längd- och viktkurvor hos småbarn är att sjukdomar av denna typ skall kunna fångas upp. Eftersom vuxna inte mera "växer", förekommer detta symtom ej hos vuxna.
- barn kan inte berätta om sina symtom på samma sätt som vuxna. Därför blir föräldrarnas iaktagelser om hur barnet mår och hur barnets tarm fungerar väldigt viktiga.
- hos barn förekommer det, att också andra födoämnen än gluten kan orsaka skada på tunntarmens slemhinna. Komjölksprotein är ett sådant ämne. Då det gäller vuxna i våra länder, kan man nästan vara helt säker på celiakidiagnosen, om man hittar en typisk villusatrofi i tunntarmsslemhinnan. Hos barn är det viktigt, att tunntarmsbiopsin kontrolleras, och att barnet sedan en tid får äta glutenhaltig kost - om villusatrofin återkommer, är celiakidiagnosen säker. Barn måste oftast därmed genomgå tre tunntarmsbiopsier - ett helt ofarligt ingrepp för all del - för att diagnosen skall vara säker.
- det är viktigt, att celiakin behandlas optimalt i alla åldrar. I uppväxtåren är kroppens behov av näring dock speciellt stort, och det är därför alldeles speciellt viktigt, att behandlingen genomförs noggrant i barndomen.
- vid behandlingen kan puberteten ibland bjuda på en del speciella problem. För en ung människa i tonåren är det viktigt att smälta in i gänget, att kunna vara likadan som alla andra (att tex kunna äta hamburgare på McDonalds som alla klasskamrater, och en viss protestmentalitet mot alla auktoriteter hör ungdomen till. Ansenliga mått av diplomati kan behövas i detta skede för att behandlingen skall lyckas.
Hos små barn finns det två typiska symtom: viktökningen avstannar - eller vikten börjar tom sjunka, och barnets tarmfunktion förändras, avföringarna blir rikliga och illaluktande. Dessutom mår barnet inte bra, leklusten minskar och barnet är "grinigt".
Hos litet äldre barn kan symtomen vara mindre påtagliga. Längdtillväxten avstannar och puberteten kan vara försenad. I högre ålder blir bristsymtomen ofta mera påtagliga, skolans hälsovårdare noterar, att eleven är anemisk och dessa barn blir ofta rekommenderade att ta järntabletter. Tandläkaren kan notera typiska förändringar i tandemaljen på de växande tänderna.
Tunntarmsbiopsi är ett ofarligt ingrepp, men kanske ändå en aningen svårare hos barn än hos vuxna, där man lätt får biopsier i samband med en gastroskopi. Därför försöker man nog få en viss uppfattning om sannolikheten för celiaki genom blodprover (retikulinantikroppar, gliadinantikroppar och endomysiumantikroppar). Tyvärr kan man inte helt lita på dessa blodprover, och ifall misstanken på celiakin är påtaglig, bör man nog göra en tunntarmsbiopsi, också fast laboratorievärdena är frikännande.
Precis som hos vuxna, är det också hos barn mycket viktigt, att diagnosen kommer först och behandlingen senare. Enbart på basen av misstanke på celiaki skall man inte börja behandla. En tids glutenfri kost kan normalisera slemhinnan, och då kan det bli väldigt svårt att någonsin få en pålitlig diagnos. Eftersom en säkert diagnos är av vikt för barnets hela fortsatta liv, bör tunntarmsbiopsin göras innan barnet har övergått till glutenfri kost.
Som ovan nämndes, bör tunntarmsbiopsin sedan kontrolleras efter en tids glutenfri kost. Efter detta bör man oftast ännu överväga en tids normal diet, och ännu en kontrollbiopsi, för att se, att förändringarna återkommer. Då är diagnosen säker.
Föräldrarna kan ibland uppleva vetskapen om att barnet har en livslång sjukdom som skrämmande - nog helt i onödan. Celiaki är en väldigt positiv sjukdom, eftersom det finns en effektiv behandling att tillgå, som garanterar barnet ett fullständigt normalt och friskt liv.
Hur görs en tunntarmsbiopsi hos barn?
Hos vuxna får man lätt provbitar från tunntarmens slemhinna i samband med en gastroskopi. Barn i tonåren klarar ofta mycket bra av en gastroskopi. Hos yngre barn tas biopsin med en liten kapsel, som barnet får svälja, eller som förs ner i magsäcken. Då kapseln passerat ut i tunntarmen, sugs in liten bit av slemhinnan in i kapseln, och sedan dras kapseln ut genom munnen, och tunntarmsslemhinnebiten undersöks i mikroskop. Undersökningen är högst ofarlig och inte på minsta sätt smärtsam.
I något högre ålder kan det visa sig, att en ung människa kan må ganska bra, trots att hon eller han "fuskar" med kosten. Man kan då förledas att tro, att dieten kanske sist och slutligen inte är så viktig. Detta är dock en falsk förhoppning. En celiaki, som inte behandlas, är förenad med avsevärda risker för följdsjukdomar i högre ålder. Det är nog därför viktigt, att föräldrna är helt konsekventa i sin inställning till dieten, och inte tillåter några som helst avsteg från dieten - också i "ömmande" situationer som klassresor och liknande. Vi, också barnen, är slavar under våra vanor. Om vi från första börjar vänjer oss vid tanken, att gluten inte går, blir dieten lätt att genomföra och känns naturlig.
Hur snabbt försvinner sjukdomens symtom med glutenfri kost?
Magbesvären och diarren lättar ofta redan efter några veckor. Barnets näringsbalans normaliserar, och tillväxten tar fart, längden och vikten ökar, och inom ett par år brukar barnet hinna ifatt sina jämnåriga vad gäller vikt och längd. Barnet återfår alltså sin normala längd - en behandlad celiaki orsakar inte någon kortvuxenhet.
Kan ett barn med celiaki dricka mjölk?
I det skede då diagnosen görs, kan barnets förmåga att tillgodogöra sig mjölksocker vara nedsatt på grund av skadan på tunntarmsslemhinnan. Denna så kallade sekundära laktosintolerans korrigeras dock så småningom, och efter någon månads glutenfri kost kan barnet oftast använda normala mängder mjölk.
Kan ett barn med celiaki äta havreprodukter?
Aktuella forskningsresultat visar, att vuxna med celiaki kan använda havre i måttliga mängder, utan att detta skulle orsaka någon skada på tunntarmsslemhinnan eller ge några symtom. Då det gäller barn, är forskningen ännu inte klar. Det finns dock inte någonting, som talar för att situationen vad beträffar barn skulle vara annorlunda än vad gäller vuxna. Preliminära resultat bl.a. från forskning i Tammerfors talar för, att havre går att använda.
Och hur är det med hamburgare?
Ett barn med celiaki lever ett helt normalt liv med den glutenfria kosten. Sjukdomen inverkar inte på studier, yrkesval, bildande av familj. Det enda undantaget är kanske värnplikten, som barnet sannolikt blir befriat från, eftersom garnisonerna nog inte haft möjlighet att erbjuda glutenfri kost.
Hur inverkar celiakin på yrkesvalet?
Vissa yrken förutsätter avtjänad värnplikt (t.ex. officer, sjöbevakare, i viss mån polis), men begränsningarna beträffande yrkesvalet är alltså helt ringa.
Barn med celiaki har rätt till extra stöd av samhället, vilket är helt riktigt och rättvist, eftersom den glutenfria kosten nog erfarenhetsmässigt är mera kostsam än vanlig diet. Då diagnosen är gjord, är det därför skäl att diskutera dessa frågor med en socialskötare.
Alla barnträdgårdar och skolbespisningar bör ha möjlighet att erbjuda fullgod glutenfri kost.
Barnet - och föräldrarna - kan ha mycket stöd och hjälp av andra i samma situation. Om man inte i bekantskapskretsen har någon med denna sjukdom, hittar man sådana via celiakiföreningarna, som finns på alla större orter i landet. Information om närmaste förening får man från Finlands Celiakiförbund, Mustanlahdenkatu 10, 33210 Tammerfors. Via celiakiföreningarna får man mycket skriftlig och muntlig information om denna sjukdom. Celiakiförbundet ger ut en tidning, Keliakia-lehti, som utkommer 4 ggr per år, innehållet är dock huvudsakligen finskspråkigt.
Motsvarande förening i Sverige heter Svenska Celiakiförbundet, postadress Box 1160, 171 23 Solna.
Var hittar jag mera att läsa om denna sjukdom?
En bra bok, som finns i bokhandeln och på de flesta bibliotek, heter "Celiaki - att inte tåla gluten" och är skriven av Claes Hallert, Tor Lindberg och Ingrid Torehov.
Och sedan kan det löna sig, att besöka denna hemsida av och till - vi strävar till att här så småningom kommer att hittas information om alla aspekter på celiakin!
|
Uppdaterad den 30 tammikuuta, 2001 The Wasa Workgroup on Intestinal Disorders c/o Hans Björknäs GASTROLAB Kyrkoesplanaden 18 B 37 65100 Vasa, Finland, Europe Tel +358-6-3124055 Email: hans.bjorknas@kolumbus.fi |
 Månadens bok
|
GASTROLAB Classic
