Frågor och Svar
om
Magcancer

Epidemiologi

Magcancer är en av Finlands vanligaste cancersjukdomar. För kvinnor är det den näst vanligaste formen av cancer (efter bröstcancer) och för män den tredje vanligaste (efter lungcancer och prostatacancer). År 1953 insjuknade 1186 män och 1001 kvinnor i denna sjukdom, alltså sammanlag 2187 personer. År 1987 var samma siffror 642, 578 och 1220. Denna cancersjukdom har alltså gått tillbaka avsevärt under denna tid, i all synnerhet som befolkningen i landet och i synnerhet den äldre delen av befolkningen samtidigt ökat.

I hela världen har magcancern varit den vanligaste cancerformen, men lungcancern har nu gått förbi i och med tobaksrökningens utbredning i uländerna.I USA insjuknade nästan 23000 människor i magcancer 1995, och nästan 15000 dog i denna sjukdom.

Magcancern drabbar huvudsakligen äldre människor. Det är synnerligen ovanligt, att en person under 40 år skulle få denna sjukdom. Enligt Cancerregistret i Finland var endast 5% av patienterna med magcancer under 45 år.

Finns det olika typer av magcancer?

Man kan klassificera magcancer på flera olika sätt. En av de mest använda indelningarna är en klassificering enligt den finländska läkare Laurén (Laurén, P 1965). Magcancern indelas här i två typer, en intestinal och en diffus typ.

Vilka typiska drag har magcancer av intestinal typ?

Den intestinala typen skiljer sig från den diffusa typen bl.a. beträffande förekomsten i olika åldersgrupper och kön. Man anser, att den intestinala typen beror mera på faktorer i omgivningen, medan den diffusa typen har mera genetisk bakgrund. Den intestinala typen sprider sig långsammare i magslemhinnan jämfört med den diffusa typen, vilket kan ha betydelse med tanke på prognosen av denna sjukdom. Speciellt den intestinala typen minskar kraftigt i Finland - vilket antyder, att miljöfaktorerna är mera gynnsamma nu än för några tiotal år sedan.

Magcancerns orsaker

Magcancer och Helicobacter pylori

I en artikel i Scandinavian Journal of Gastroenterology (1994; 201:24-7) redogör doc Pentti Sipponen för uppkomsten av magcancer vid kronisk Helicobacter pylori-infektion:

- Helicobacter pylori orsakar kronisk katarr - och är i själva verket den viktigaste orsaken till kronisk magkatarr.

- En kronisk magkatarr orsakar så småningom en atrofi i magslemhinnan.

- och man vet sedan tidigare, att personer med kronisk magkatarr och atrofi i magsäckens slemhinna har en förhöjd risk att få magcancer.

Eftersom den yngre generationen i Finland allt mera sällan har Helicobacter pylori-infektion, ger denna hypotes en god förklaring till att magcancern minskar. Om Helicobacter-infektionen nästan försvinner inom några tiotals år, vilket är sannolikt, kommer magcancern att bli en mycket sällsynt nästan exotisk sjukdom!

I en undersökning publicerad 1996 (Kokkola, A 1996) har man jämfört unga patienter (under 45 år) med magcancer med patienter med andra magbesvär i samma ålder. Det visade sig, att patienterna med magcancer hade Helicobacter pylori-infektion betydligt oftare än patienter utan magcancer (72% jämfört med 43%). Detta resultat tyder på, att en Helicobacter pylori-infektion kan ha betydelse som orsak till magcancer också hos unga människor.

Borde man behandla Helicobacterinfektionen på grund av den ökade cancerrisken?

Detta är verkligen en bra fråga!

Enligt nuvarande uppfattning och på basen av vad man nu vet, är det inte skäl att behandla Helicobacterinfektionen enbart på grund av den eventuella nog i själva verket högst lindriga förhöjning av risken för magc ancer.

Ifall en person har magcancer i släkten, och själv visar sig ha en Helicobacter-infektion, kan det nog ändå vara skäl att bota infektionen (eller eradikera Helicobacter, som man säger på medicinskt språk), även om man inte med nuvarande vetskap kan bevisa den exakta nyttan av behandlingen.