the 
Home Page
Helicobacter Pylori
Vad beror magsår på?
Magsäcken utsöndrar saltsyra, som sedan irriterar och fräter på slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen, och orsakar katarr eller sårbildning. Magsår får man antingen om man har alltför stor utsöndring av saltsyra, eller om slemhinnans motståndskraft mot saltsyran inte är tillräcklig.Faktorer, som ökar saltsyreutsöndringen är tobaksrökning (en viktig orsak till magsår!), kaffe och stress. Tendens till stor saltsyreproduktion i magsäcken kan också gå i släkten.
Slemhinnans motståndskraft påverkas i negativ riktning av en del mediciner (speciellt värkmediciner, bl.a. acetosalicylsyra) och alkohol, och motståndskraften minskar normalt med åldern.
De senaste åren har man kunnat konstatera, att en bakterie med namnet Helicobacter pylori både ökar utsöndringen av saltsyra och minskar slemhinnans motståndskraft - och båda dessa faktorer ökar risken för magsår, förutom att de också med stor sannolikhet har konsekvenser beträffande flera andra sjukdomar, som magcancer.
Barry Marschall (till vänster) och Robin Warren (till höger). Det är dessa två herrars förtjänst att vi nu känner till Helicobacter pylori. Bilden tagen 1997.
Helicobacter pylori
Helicobacter pylori-bakterien hittades första gången av två läkare vid namn Robin Warren (patolog) och Barry J Marshall i Australien, år 1983, och detta var sannolikt 80-talets mest betydande medicinska upptäckt. Infektion orsakad av denna bakterie är väldigt vanlig. Hos människor över 50 år har ungefär var annan denna infektion i Finland, och i utvecklingsländerna är den ännu vanligare. Bakterien finns i slemhinnan i magsäcken. Hur den sprids från en människa till en annan är tillsvidare oklart, men man tycks få smittan nästan enbart i den tidiga barndomen.
Infektionen är alltså väldigt vanlig, och de allra flesta som bär på Helicobacter-bakterien har inte några som helst symtom eller men av detta.
De senaste åren har man dock i den medicinska forskningen fått övertygande bevis för att en infektion orsakad av Helicobacter märkbart ökar risken för katarr och magsår, och detta gäller både sår i magsäcken och i tolvfingertarmen. Det har också kunnat påvisas, att behandling av infektionen nästan avlägsnar risken att sjukdomen skall återkomma.
Detta innebär, att det sannolikt lönar sig att behandla Helicobacter- infektionen, om man har magsår, kanske också om man har en svår magkatarr, som ger symtom. Magsår vill annars komma igen, år efter år, och bli värre med tiden. Får man bort Helicobacter, är magsårssjukdomen sannolikt botad för all framtid.
Helicobacter är bara en av orsakerna till magsår, sannolikt dock den viktigaste. Även om infektionen sköts bort, är det viktigt, att man också överväger, om sjukdomen kan ha andra orsaker, speciellt tobaksrökning och användande av värkmedicin.
Hur konstateras en Helicobacter-infektion?
Helicobacter-infektionen är lätt att påvisa. Diagnosen kan fås på flera olika sätt:- I samband med gastroskopi tas en liten slemhinnebiopsi från magsäcken, och med denna görs en så kallad ureas-test. Inom ett dygn har man ett säkert besked, om infektion föreligger eller inte.
- Bakterien syns vid mikroskopisk granskning av slemhinnebiopsier.
- Man kan odla bakterien från magsaft och slemhinnebiopsier. Alla dessa tre metoder förutsätter, att man gör en gastroskopi - en undersökning, som nuförtiden inte är speciellt besvärlig.
- Bakterieinfektionen kan med rätt stor säkerhet konstateras med ett blodprov, och kan också påvisas med andningstest. Andningstesten lämpar sig bäst för kontroll av om behandlingen har varit effektiv.
När skall infektionen behandlas?
Helicobacter-infektionen är alltså väldigt vanlig, och de flesta människor, som har denna infektion, har inte några som helst men av denna. Ger infektionen besvär - i form av magsår eller svår magkatarr - skall den nog behandlas.Allt mera övertygande bevis för att Helicobacter-infektionen också ökar risken för magcancer - speciellt hos unga människor - har framkommit de senaste åren. Ifall dessa forskningsresultat kan bekräftas, talar dessa väldigt klart för att Helicobacter-infektionen borde behandlas, också i de fall där patienten är helt besvärsfri, i all synnerhet, om magcancer förekommit hos nära släktingar.
Hur behandlas infektionen?
Behandlingen är kort men effektiv. Oftast räcker en behandling på 7 - 10 dagar, men under denna tid måste man ta tre mediciner samtidigt, ibland upp till 10 tabletter per dag. En av medicinerna är en hämmare av saltsyreproduktionen i magsäcken, och de andra två är antibiotika. Följande mediciner används:Saltsyrehämmare
I Finland finns tre preparat på marknaden, omeprazole (LOSEC), lanzoprazole (LANZO) och pantoprazole (SOMAC). Alla dessa är så kallade protonpumphämmare, och de minskar magsäckens saltsyreproduktion väldigt effektivt. Medicinerna har inga nämnvärda biverkningar. De är så nya, att man inte med säkerhet kan garantera, att de är ofarliga under graviditet och amning, och samma sak gäller också för flera av de antibiotika, som används. Behandlingen kan därför inte genomföras under graviditet och amning.
Antibiotika
Två av nedan nämnda antibiotika kombineras i behandlingen:- metronidazol (FLAGYL) är en medicin, som är effektiv mot många bakterier i magtarmkanalen. Under behandlingen kan man känna en metallisk smak i munnen, men denna biverkan går fort över. Metronidazol har en skadlig samverkan med alkohol, och under behandlingen får man därför inte använda ens små mängder alkohol. Metronidazol kan inte användas under graviditet.
- amoxycillin (PENALTA, AMOXIN, AMORION, FLEMOXIN SOLUTAB m.fl.) är ett antibiotikum av penicillintyp, och kan inte användas, om patienten är allergisk mot penicillin. Precis som andra penicilliner kan också denna medicin orsaka diarre. Ifall diarren är lindrig, försöker man sköta denna på vanligt sätt genom att äta lätt kost och dricka mycket. Ifall diarren är svår, bör man ta kontakt med behandlande läkare.
- tetracyclin (DUMOCYCLIN, ORICYCLIN m.fl.) kan användas i de fall där patienten är allergisk mot penicillin. Också denna medicin kan orsaka diarre, och medicinen får ej användas hos barn, eftersom den kan missfärga växande tänder. En sällsynt biverkan är överkänslighet mot sol-ljus, och det kan vara skäl att inte genomföra denna behandling under en semesterresa till Södern.
- clarithromycin (KLACID) är en ny medicin, som visat sig vara väldigt effektiv just mot Helicobacter pylori.
Tidigare användes vismut (De-Nol) med stor framgång som en del av kombinationsterapin, och denna medicin används nog ännu i de fall, där den första behandlingen inte har gett önskat resultat. Normal dos är 2 tbl morgon och kväll på tom mage. Avföringen blir mörk under behandlingen. Denna medicin finns inte längre på den finlänska marknaden. Däremot finns en användbar medicin, PYLORID, som innehåller en kombination av vismut och ranitidin.
För att göra behandlingen så enkel som möjligt har man gjort speciella kombinationsförpackningar, som innehåller alla mediciner som behövs för att bota Helicobacter-infektionen. Sådana kombinationspreparat är Helipak-A, Helipak-T, Helipak-K och Losec Heliara.
Ifall den första behandlingen inte gett önskat resultat, kan det vara skäl att ta ett nytt prov av bakterien och odla denna, för att se vilka antibiotika som är effektiva just för denna bakterie. Har man en gång beslutat sig för att få bort denna bakterie, är det skäl att se till att det faktiskt lyckas!
Vilken kombination man sedan använder i det enskilda fallet beror på flera faktorer - tex vilka mediciner patienten tidigare fått, och eventuella allergier. Behandlingen kan inte heller genomföras under graviditet eller amning.
Som ovan nämndes, bör man inte använda alkohol under behandlingen. Det kan dessutom vara skäl att genomföra en tobaksstrejk under denna tid, eftersom det visat sig, att tobaksrökning klar försämrar behandlingsresultatet. Och om man sedan varit orökt i 7 - 10 dagar - varför inte fortsätta på samma sätt?
Medicinerna är rätt dyra, för patienten kommer en behandling att kosta hundratals mark, men detta är en "engångsutgift", och om behandlingen lyckas, kommer patienten sedan inte mera att behöva några dyra magsårsmediciner. På lång sikt blir det alltså en avsevärd inbesparing!
Biverkningar av behandlingen
Helicobacter-infektionen kräver alltså en riklig medicinering för att läkas. Biverkningar under denna behandling är inte ovanliga, men med de nu använda medicinkombinationerna är det högst ovanligt, att behandlingen måste avbrytas. Om man får litet diarre under behandlingen, är det skäl att ändå försöka slutföra denna - diskutera dock gärna med vårdande läkare! Behandlingen blir nämligen lätt verkningslös, ifall den måste avbrytas.
Skall man kontrollera behandlingsresultatet?
Svaret är ja! Med den behandling som ovan relaterats, blir ungefär 9 av 10 patienter av med sin bakterieinfektion, men någon är alltid den tionde, där sjukdomen fortsätter. Det är därför oftast skäl att kontrollera, att Helicobacter faktiskt försvunnit från slemhinnan i magsäcken. Enklast gör man detta med ett blodprov eller en andningstest, men ibland föreligger nog behov av en gastroskopikontroll, eftersom det också kan vara viktigt att se, att magsåret läkts.
Om behandlingen lyckas...
dvs om Helicobacter-infektionen helt fås bort med medicineringen, då minskar risken för att magsåret skall återkomma alldeles avsevärt, och detta är ju avsikten med behandlingen. Då den kroniska magsårssjukdomen lugnar sig och hålls borta, ja då mår patienten avgjort bättre än tidigare, då sårsjukdomen var aktiv.Infektionen kan återkomma också efter en lyckad behandling, men risken är väldigt liten (omkring 1% per år).
|
 | ||
 |  | |
 | ||