the Home Page

Historiska texter:
Om Kolera-sjukdomens kännetecken,
om skyddsmedel mot densamme för friske
samt om de läkemedel som
bör anwändas för sjuke (1848)

U n d e r r ä t t e l s e r
för
Allmänheten,

Om Kolera-sjukdomens kännetecken, om
skyddsmedel mot densamma för friske,
samt om de läkemedel som
böra anwändas för sjuke, in-
till dess läkare hinner an-
komma eller då läkare ej
finnes att tillgå;.
___________
Meddelade af
Svenska Läkare-Sällskapet.
___________

1. Förebud till sjukdomen äro: allmänt illamående, matthet , oro, dragningar i wadorna, minskad matlust, qwal och tryckning i maggropen, buller och spänningar i maggropen, buller och spänningar i underlifwet med eller utan diarrhé eller lindrig kräkning, tyngd i hufwudet, sömnlöshet, swindelaktighet.
2. Utbildad kolera, som äfwen stundom utan föregående illamående plötsligt utbryter, igenkännes af ymniga, ofta påkommande kräkningar och afföringar af en tunn, färglös wätska, osläcklig törst, stor kraftlöshet, brånad i maggropen, ängslan och wånda, kramp i ben och armar, en egen heshet i rösten, kall tunga och andedrägt, swag och nästan omärklig puls, iskalla först i händer och fötter och sedermera äfwen i den öfriga kroppen, blåaktig hudfärg, afstannad urinafgång, infallet ansikte o. s. w.
Utom den egentliga Kolera-sjukdomen behöfwer man äfwen lära känna:
3. Kolera-diarrhé. Så kallar man ett diarrhé utan särdeles illamående, ofta till och med åtföljdt af stark matlust, hwilket plägar wara gängse på ställen der kolera härjar; det förtjänar desto heldre en särdeles uppmärksamhet som det i sin begynnelse ej sällan kan hejdas genom enkla medel, men lemnadt åt sig sjelft ofta övergår till ett anfall af utbildad kolera.

Skyddsmedel för friske, äro:

Att så litet som möjligt avvika från sitt wanliga lefnadssätt, då det är ordentligt och måttligt; att afhålla sig från öfwerdrifna kropps- och själsansträngningar, häftiga sinnesrörelser och utswäfningar af alla slag;
att iaktaga måttlighet i mat och dryck, serdeles i nyttjande af brännvin och andra starka drycker; att undvika att dricka häftigt, serdeles kall dryck, då man är upphettad;
att undwika svårsmälta och skämda födoämnen, omogen och skämd frukt, färskt eller surt dricka och öl med mera dylikt;
att ej bittida på morgonen gå ut fastande;
att sorgfälligt iakttaga renlighet ej mindre i afseende på kropp och kläder, än boningsrum, förstugor och närmast omgifwande platser;
att afpassa beklädnaden efter årstid och wäderlek, hålla fötterna varma och torra, samt bära en gördel kring lifwet;
att skyndsamt ömsa kläder, då man blivit våt, och derefter dricka något varmt;
att ej sofwa ute på marken eller för öppna fönster nattetid;
att genom fönsters och dörrars öppnande, och när årstiden så fordrar, genom eldning, dagligen åstadkomma wexling af frisk luft i rummen, hwarigenom alla rökningsmedel göras öfwerflödiga, äfwen där sjuke ligga; att beströ golfwet med friskt granris och bestänka det med ättika;
ändteligen att söka bibehålla en lugn sinnesstämning och icke frukta för sjukdomen, hwilken enligt hwad erfarenheten lärt, mindre ofta angriper den oförfärade menniskowännen, som egnar de sjuke sin omwårdnad och hjelp än den klenmodige, som, omgifwen af idel försiktighetsmått, ängsligt sträfwar att undwika faran.
I hus, der kolerasjuk redan finnes, bör dessutom noga iakttagas: att alla uttömningar från den sjuke skyndsamt undanskaffas och beströs med osläckt kalk, eller, der sådan icke kan fås, med en blandning af wäl utbrända träkol och aska; och att säng- och gångkläder med mera, som en kolerasjuk nyttjat, wäl wädras eller twättas med saltwatten, innan de lemnas en annan till begagnande.
Då man under koleratid, wid kall och fuktig wäderlek känner sig nedstämd och opasslig, har det wisat sig gagneligt, att en till twå gånger om dagen taga en tesked dubbla malörtsdroppar eller en matsked malörtsbrännwin.

Läkemedel för sjuke:

Om koleran, oaktadt dessa försigtighetsmått, likwäl hos någon utbryter, är det alltid bäst, när så ske kan, att tillkalla läkare, och om den sjuke icke hemma kan erhålla nödig wård, är det nödvändigt att han utan uppskov ombesörja dess intagande på något sjukhus, samt att, till dess detta hinner werkställas, widtaga följande behandling; emedan minsta dröjsmål härmed sedermera icke genom konstens tillhjelp kan gottgöras:
1. Under förebuden. Den sjuke håller sig inne och wäl klädd och lägger öfwer hela magen en smörduk beströdd med krossad starkpeppar, eller gnides magen med en blandning af ett glas brännwin med fyra teskedar finstött starkpeppar.
Wid stor oro, wånda och tryckning på bröstet med sweda i maggropen, eller känsla af fullhet och bultning i hufwudet, göres, om den sjuke är stark och blodfull, en åderlåtning på armen om 3 eller 4 jumfrur blod, hwarefter, om wåndan och tryckningen på bröstet fortfar oförminskad, koppningar werkställas på maggropen. I stället för åderlåtning sättes på swaga personer 8 till 12 blodiglar eller 1 ā 2 koppningar i maggropen; samt på barn från 4 till 12 blodiglar, efter barnets ålder. Om den sjuke wet med sig att hafwa förtärt mycken och otjenlig mat, om han känner äckel eller har oren tunga, gifwes ett kräkmedel, äfwen i fall, der bloduttömning redan skett, af en skrupel kräkrotspulfwer, eller i brist deraf 2 matskedar koksalt, upplöst i ett halft qwarter ljumt watten, som på en gång intages. Wid annat förhållande tages en struken thesked rhabarberpulfwer; hwarefter the på fläderblommor, och der tillgång finnes, med tillsatts af Krusmynta, begagnas tills lindrig swettning framkallas.
2. Om förebuden öfwergå i utbildad kolera, eller ock då denna plötsligen utbryter, bör den sjuke afklädd lägga sig i en warm säng, och, där sig göra låter, i ett särskildt rum, som flitigt wädras genom insläppande af frisk luft, samt utan annan omgifning än som för sjukwården erfordras. Nu lägges öfwer hela magen en senapsdeg, beredd af 4 delar pulfwer af stark senap och en del rågmjöl, hwilka sammanröras med watten till stadga af en deg, som utbredes tjockt på linne. Så snart huden rodnat och sweda inställer sig, borttages degen, men kan efter några timmar ånyo påläggas, om ingen bättring inträffat.
I de fall der sjukdomen plötsligt utbryter, må åderlåtning och kräkmedel, enligt ofwan gifwna föreskrifter, först och främst anwändas.
Derefter (en half eller en hel timma sedan den sjuke tagit kräkmedel) gifwes 5 eller 6 droppar kamfertspiritus, helst på en sockerbit, och warmt fläderthe att dricka derpå. Denna ingifning förnyas sedermera hwar femte minut, ända till dess en ymnig, allmän, warm swettning frambrutit, hwarefter tiden mellan intagningarna småningom förlänges till en gång i timmen.Härmed fortfares nu 6 till 8 timmar under afwaktan på förbättring, med hwars inträdande kamferdropparna ej mera gifwas. Sängen får icke lemnas förr än swettningen alldeles upphört.
Härjämte böra armar och ben, när kramp påkommer, ihärdigt gnidas med blotta händerna eller med ylle doppadt i en blandning af ett fjerdedels skålpund senap och ett halft stop brännwin, eller i kamfertspiritus. Emellan gnidningarna wärmas fötter och ben med warma krus eller något dylikt.
Der de kunna anskaffas, böra äfwen warma bad (i kar) anwändas.
I brist häraf kunna tjenliga ångbad på följande sätt beredas: Den sjuke sättes på en och kring hans axlar slås en filt eller täcke så, att det som en kappa nedhänger rundtomkring ända till golfwet. Under stolen lägges några tegelstenar, och på dem ett par uppglödgade gråstenar, på hwilka slås små portioner watten; på sådant sätt bringas den sjuke merendels i swettning.
Efter werkställt bad omswepes den sjuke med filt eller täcke, återföres i sin warma säng och påhöljes wäl. Kamfertspiritus kan beredas så, att 1 del kamfert upplöses i 16 delar stark sprit. Detta medels werksamhet mot kolera förstärkes, om till 60 droppar (1 thesked) deraf sättes 6 droppar pepparmyntolja (aeterol. menthae piperit)
I händelse kamfertspiritus icke kan anskaffas, eller ock, då ett några timmar fortsatt bruk deraf icke medfört någon märklig förbättring, utan sjukdomen fastmera tager till, bör i stället gifwas af en koksaltlösning (en matsked salt till ett halft qwarter watten) en matsked hwar fjerdedels timma, till dess kroppswärmen återkommit och plågorna stillat sig, hwarefter man ingifwer mindre ofta, hwar eller hwarannan timma, tills afföringarna åter börja wisa sig mera naturliga.
Längtar den sjuke efter kall dryck, må friskt watten i små portionear, eller små isbitar, der tillgång är, gifwas.
3. Kolera diarrhé låter ofta i början hejda sig genom intagning af en liten struken thesked rhabarberpulfwer 2 till 3 gånger om dagen, jemte begagnande af varmt the på sötblommor (Chamomilla) samt smörduk med starkpeppar på magen, under iakttagande af försiktighet i mat och dryck. Under tillfriskningen efter någondera af dessa trenne sjukdomstillstånd är rådligast, att de twå första dagarne ingenting annat förtära än en simmig hafresoppa ellet köttsoppa med uppmjukadt bröd. Efter denna tid må man, ehuru med största försiktighet, småningom öfwergå till en lättsmält stadigare föda. De medikamentsportioner här blifwit föreskrifna, äro bestämda för fullwuxna; barn erhålla således mindre, efter åldern.

Sök på hela internet Sök på Gastrolabs hemsida