the Home Page
Historiska texter: Hemorroider

Denna text är ursprungligen publicerad år 1886 i boken "Hemläkaren, populär ordbok i sjukvård och helsolära enligt nutidens medicinska åsigter". Denna bok hade prof. A. Thornams "Sundhetslexicon" (publicerad i Danmark år 1854) som källa och var skriven av Wilh. Uhrström, Med. lic. och praktiserande läkare i Stockholm. År 1886 publicerades den andra omarbetade och tillökade upplagan med förord av prof. P.H. Malmsten.

Hemorroider, Gyllenåder, bestå i en utspänning af blodådrorna omkring ändtarmen. Dermed följer känsla af tryck i underlifvet, smärta öfver länderna, trängningar till stols samt klåda omkring ändtarmen. Blodådrorna utvidga sig stundom betydligt och, såvida de äro belägna i den yttersta delen af ändtarmen, bilda sig knölar, som träda ut ur ändtarmens öppning, äro blå och röda, glatta, något spända, hafva storleken af en ärt ända till ett dufägg, äro smärtsamma vid tryck i synnerhet vid stolgången, då de inklämmas; härigenom kunna de bli inflammerade och öfvergå i varbildning. Då hemorroiderna flyta, som man kallar det, beroende på en bristning af något bland de utvidgade blodådrorna, utflyter blod, som antingen blott visar sig tillsammans med exkrementen eller bortgår ensamt i större mängd, hvarvid knölarne stundom försvinna.

Hemorroider uppstå ofta i följd af ett tryck på kärlen i underlifvet såsom hos hafvande qvinnor o.s.v.; ofta bero de äfven på bristande kroppsrörelse, för mycket stillasittande eller en alltför långvarig stående ställning, hvarigenom blodomloppet till hjertat försvåras; af denna anledning förekomma de ofta hos personer med stillasittande arbete och sysselsättningar, såsom studerande, kontorister m.fl. Vidare bero de på hårdt åtsittande klädesplagg kring underlifvet, snörlif och missbruk af afföringsmedel; i sistnämnda fall uppstår lätt en katarr i ändtarmen, som ofta åtföljes af en slapphet i kärlväggarne, hvarigenom dessa utspännes af blodet; långvarig förstoppning äfvensom vissa sjukdomar i underlifvet kunna likaledes gifva anledning till hemorroider.
Personer som lida af hemorroider vilja vi först och främst tillråda en flitig rörelse i synnerhet promenader och ridning, dock ej ansträngande ridt eller på hästar, som stöta mycket. Olämpligt är för dem att begagna storar med mjuk och varm sits samt att sofva i en mjuk och varm bädd. Patientens diet må vara enkel och sparsam; han bör derför endast förtära lättsmälta födoämnen, ej några retande eller hetsande drycker såsom öl, starkt thé eller kaffe; vatten är för honom den bästa drycken. Grönsaker bekomma honom väl likaså fruktkompotter. Han bör söka att dagligen få en jemn afföring.
Då knölar och ansvällningar förekomma omkring ändtarmen, är visserligen stolgången smärtsam, men den sjuke bör dock ej afhålla sig från öppning af fruktan för smärtorna. Han må gerna tvätta hemorroiderna med kallt vatten, som i allmänhet lindrar ömheten och smärtan, men detta må dock ej ske, då han är mycket varm, likasom han i allmänhet bör akta sig för förkylning. Man bör vara försigtig med att på egen hand begagna kalla lavemang, kalla sittbad samt starka afföringsmedel, som väl kunna vara ändamålsenliga i somliga fall, men som dock ej böra användas utan läkares föreskrift, emedan de i vissa fall kunna verka menligt. Den dystra sinnesstämning, som man ofta finner hos dem, som lida af hemorroider, har sin grund i det oregelbundna blodomloppet i underlifvet samt de oordningar i tarmkanalen, som ofta förefinnes vid detta tillstånd.
Då hemorroidalknölarne äro svullna och ömma, kan man på dem använda omslag af blyvatten. Vigtigast är dock att patienten förskaffar sig ordentlig afföring ej blott för tillfället utan äfven för framtiden, hvilket kan åstadkommas genom att en tid bortåt dricka något lösande mineralvatten såsom Marienbadervatten, Ungerskt bittervatten e.d. Om hemorroidalknölarne äro stora och förorsaka honom stort obehag, är det lämpligt att borttaga dem genom operation.


| |