the  Home Page
Historiska texter:
Smör
Denna text är ursprungligen publicerad år 1886 i boken "Hemläkaren, populär ordbok i sjukvård och helsolära enligt nutidens medicinska åsigter". Denna bok hade prof. A. Thornams "Sundhetslexicon" (publicerad i Danmark år 1854) som källa och var skriven av Wilh. Uhrström, Med. lic. och praktiserande läkare i Stockholm. År 1886 publicerades den andra omarbetade och tillökade upplagan med förord av prof. P.H. Malmsten.
Smör är bland feta födoämnen ett bland de mest lättsmälta. Det bör vara kernadt af god mjölk, vara väl uttvättadt och saltadt, genom hela sin massa hafva samma färg samt behaglig lukt och smak; i så fall är det ett helsosamt födoämne. Är det deremot illa tillagadt, härsket, för mycket saltadt eller förfalskadt, eller om det förtäras i för stor mängd, inverkar det menligt på matsmältningen genom bildningen af syror i magen. Det håller sig som bekant bäst, då det är saltadt. Har det börjat härskna, kanman någorlunda afhjelpa denna olägenhet genom att flera gånger uppröra det med vatten, hvartill man sätter något soda. Såväl tjockt smör på bröd som feta såser äro skadliga i synerhet för barn likasom öfverhufvud alla maträtter, som äro tillagade med mycket smör, såsom bakelser och dylikt. Personer med dålig matsmältning fördraga endast en ringa mängd smör.
I handeln förekommer numera äfven konstgjordt smör, s.k. Margarinsmör, som tillredes genom smältning vid lindrig värme af talg och ister samt silning, hvarigenom de lättsmälta fettämnena afskiljes från de svårsmälta. Genom tillsats af en liten qvantitet mjölk bearbetasderefter de afsilade fettämnena tilll dess de få likhet med smör. Det konstgjorda smöret står naturligtvis i värde långt efter naturligt godt smör men är dock i anspråkslösa hem användbart på bröd; för tillagning af vissa maträtter, såsom till stekning o.d., är det deremot mindre smakligt, ty smaken af talg framträder vanligen ganska tydligt.
Att af blotta utseendet skilja väl konsgjort smör från naturligt är ofta omöjligt. Man tager härvid till hjelp den olika värmegraden för smältningen: konstgjordt smör smälter redan vid 25 á 30 grader Cels; naturligt smör först vid 36 grader Cels.
Lagen föreskrifver, att konstgjord vara vid försäljningen alltid skall uppgifvas som sådan, samt stadgar böter för försummandet häraf.
Som läkemedel begagnas smör invärtes för att t.ex. ersätta lefvertran i vissa fall af skrofler, vidare blandat med varmt vatten för att framkalla kräkning; utvärtes användes det osaltadt i stället för olja t.ex. till ingnidning på ansvälda bröstkörtlar hos barnsängsqvinnor och ammor.
Smörets beskaffenhet är olika allt efter mjölken hos de djur, hvarifrån det är hemtadt. (Jfr art. Mjölk.)
| |