the GASTROLAB Home Page

Historiska texter:
Inhemsk kolera

Denna text är ursprungligen publicerad år 1886 i boken "Hemläkaren, populär ordbok i sjukvård och helsolära enligt nutidens medicinska åsigter". Denna bok hade prof. A. Thornams "Sundhetslexicon" (publicerad i Danmark år 1854) som källa och var skriven av Wilh. Uhrström, Med. lic. och praktiserande läkare i Stockholm. År 1886 publicerades den andra omarbetade och tillökade upplagan med förord av prof. P.H. Malmsten.

Kolera, inhemsk,utgör egentligen endast en särskild form af akut mag- och tarmkatarr.

Sjukdomen uppträder såväl i enstaka fall, som i särskilda epidemier i synnerhet under varma somrar. Att den i allmänhet skulle bero på en sönderdelning af födoämnena iföljd af värmen synes ganska osannolikt, emedan den uppträder temligen begränsad på vissa trakter, och emedan den vid samma värmegrad uppträder den ena sommaren men ej den andra. Ett dietfel, förtärandet af skämda födoämnen, omogen frukt, surt öl, svagdricka o.s.v. utgör ofta en tillfällig orsak till dess uppkomst.


Robert Koch 1843 - 1910

Helt nyligen har en tysk läkare bland öppningarne hos dessa sjuka påvisat en bakterie, som har en viss likhet med den af Koch i asiatisk kolera upptäckta. Ännu är emellertid intet kändt om den står i något orsaksförhållande till sjukdomen.

Mången gång föregås sjukdomen under några dagar af diarré och magplågor, men ofta insjuknar personen helt plötsligt vanligen om natten samt plågas af obehagligt tryck i maggropen, till hvilket snart sälla sig allmänt illamående och kräkningar. Till en början uppkräkas de senast intagna födoämnena, som visa sig föga förändrade, och derefter en gul- eller grönfärgad, bittert smakande vätska. Derpå inställa sig buller och kolik i tarmkanalen samt så småningom tunna vattenaktiga, gula öppningar. I sällsynta fall kunna öppningarne till och med slutligen få likhet med risvatten likasom vid asiatisk kolera. Den betydande förlusten af vatten i följd af de tunna öppningarne förorsakar en häftig törst, som endast för en kort stund kan stillas genom riklig dryck. I följd af de rikliga uttömningarne såväl genom kräkningarne som öppningarne kan urinafsöndringen minskas och, då nu härtill ofta uppträder smärtsam kramp i musklerna på lemmarne, så kan sjukdomen få stor likhet med asiatisk kolera. Emellertid försvinner dock sällan pulsen eller hjertats slag, likasom ej heller sällan en blåaktig färgning eller kyla uppstår i huden, hvilket alltid uppträder vid fullt utbildad asiatisk kolera. Huru hotande symptomen i denna sjukdom än tyckas vara, så kan man dock i allmänhet vänta en gynsam utgång, om man är säker på att sjukdomen ej utgör asiatisk kolera. Af inhemsk kolera dö yttest sällan förut friska personer med undantag af späda barn och ålderstigna.

Vanligtvis upphöra kräkningarne och diarréet efter några timmar eller dagen efter det de uppstått; de sjuke insomna, känna blott en betydlig mattighet, men äfven denna förlorar sig oftast snart, och den känna sig inom kort fullkomligt återstälda. I somliga fall qvarstå en betydlig ömhet i maggropen och diarré, och någon gång åtföljes sjukdomen af en mag- och tarmkatarr, som för någon tid fördröja tillfrisknandet.

En förvexling kan ega rum med en vanlig akut mag- och tarmkatarr samt med förgiftningar med retande ämnen, såsom giftiga svampar, metallsalter m.m. och slutligen med asiatisk kolera, hvars lindriga former denna sjukdom fullkomligt liknar. Asiatisk kolera kan man endast hafva anledning att antaga, såvida denna sjukdom härjar som farsot på orten eller i närgränsande länder.

Hvad behandlingen beträffar, så bör den sjuke gå till sängs, ingnida buken med terpentin eller olja eller pålägga senapspapper eller en senapsdeg och derefter ylle, varma grötar eller ett våtvarmt omslag; för att motverka kräkningarne må han taga isbitar i munnen samt sodavatten till dryck och för att hämma diarréet något bland de medel, innehållande opium, som under art. Diarré äro nämnda, i synnerhet Beska rabarberdroppar med Hoffmans droppar och Opiumdroppar (se art. Diarré). Då några svårsmälta och skämda födoämnen blifvit förtärda, är det lämpligt att först gifva en matsked ricinolja.

Har man anledning misstänka tillståndet bero på giftiga ämen, såsom giftiga svampar, mjöldryga o.d.; mä man förfara såsom vid dessa ömnen under art. Gifter är nämndt.

Google
Sök på hela internet Sök på Gastrolabs hemsida