the GASTROLAB Home Page

Historiska texter:
Magsyra

Denna text är ursprungligen publicerad år 1886 i boken "Hemläkaren, populär ordbok i sjukvård och helsolära enligt nutidens medicinska åsigter". Denna bok hade prof. A. Thornams "Sundhetslexicon" (publicerad i Danmark år 1854) som källa och var skriven av Wilh. Uhrström, Med. lic. och praktiserande läkare i Stockholm. År 1886 publicerades den andra omarbetade och tillökade upplagan med förord av prof. P.H. Malmsten.

Magsyra utmärker sig genom en brännande känsla i maggropen, uppstötning af gaser och af en sur vätska i munnen, utspänning af magen samt illamående efter maten i synnerhet efter förtärande af mjölrätter eller i allmänhet stärkelsehaltig föda.

Den utgör ofta ett symptom af magkatarr samt åtföljer vanligtvis magkräfta och magsår, men kan i lindrigare grad äfven förekomma utan någon förändring af magens slemhinna och beror då antingen på en ökad afsöndring af syra i magen eller en riklig tillförsel af sura maträtter och drycker - sura viner, ättika och dylikt - eller oftast på en sur jäsning i följd af förvandling af stärkelse, socker och fett till smörsyra och ättiksyra i stället för de begge förstnämndas förvandling till drufsocker. Vid den sura jäsningen, som inträder, då socker intages i stor mängd, och spotten är till qvantiteten ringa eller af sjuklig beskaffenhet, eller då en riklig mängd syra finnes i magen samt magen innehåller luft och svampbildningar, frigöras kolsyra, som utspänner magen, och som allt emellanåt bortgår med de rapningar, hvaraf de sjuke så ofta äro besvärade.

Beror magsyran på sur jäsning, förefinnes vanligen väderbildning, obehagen äro störst några timmar efter en måltid och alltid svårare ju större mängd föda man intagit samt stå vanligtvis tillsammans med orsaker, som inverka störande på matsmältningen. Vid alltför riklig afsöndring af syra förekommer deremot sällan väderbildning; obehagen äro störst, så magen är tom, eller då måltiden varit ringa; plågorna äro häftigare och kräkningar påkomma oftare i detta fall, som vanligtvis står tillsammans med en nervös åkomma, magsår eller magkräfta.

Behandlingen består i att söka aflägsna orsaken. För att vid den sura jäsningen eller den rikliga aföndringen af syra lindra den brännande känslan i magen må den sjuke, då han erfar känning deraf, dricka ett glas friskt vatten eller hellre i ett glas vatten intaga en thesked magnesia eller dricka ett glas sodavatten, hvilka begge sistnämnda binda syran; men man bör dock akta sig för att intaga de begge sistnämnda eller liknande alkaliska medel i för stor mängd, emedan derigenom för mycket syra bindes, och den ägghvitehaltiga födoämnena i så fall ej kunna smältas utan undergå en abnorm sönderdelning, såsom vi här nedan skola omtala. Bäst är Carlsbadervatten, som ej blott genom sin halt af kolsyradt natron binder syran och motverkar sur jäsning utan äfven genom sitt Glaubersalt verkar, att magen hastigare tömmes. Dieten är dock viktigast. Vid sur jäsning eller riklig afsöndring af syra må den sjuke afhålla sig från alla mjölrätter, syror och sura ämnen, sålunda rätter, tillagade med ättika, vidare sallat, sura såser, syrlig frukt och alla sprithaltiga drycker. Mjölk är ej heller rätt lämplig, emedan syran åstadkommer att ostämnet löpnar för hastigt och bildar större svårmälta massor. Den sjuke må helst förtära kött, ägg samt limgifvande ämnen såsom geléer t.ex. på kalfhufvud och kalffötter samt köttsoppa (dock ej fet).

Den retning till hosta, som så ofta åtföljer magsyra, beror vanligtvis på en katarr i matstrupen och svalget samt bör aldrig söka lindras genom syruper, laktrits eller andra sötsaker, emedan alla dessa ämnen hafva benägenhet för sur jäsning och endast göra det onda värre. Jfr Maghosta.

Till magsyra hör man stundom, ehuru oegentligt, äfven räknas en störd smältning af ägghviteämnena i födan, hvilka i detta fall undergå en abnorm sönderdelning i stället för att smälta. Detta inträffar i synnerhet då födoämnena hufvudsakligen bestå af ägghviteämnen samt magsaftens beståndsdelar, pepsin och saltsyra, förekomma i ringa mängd. Då ägghviteämnena sönderdelas, uppstår svafvelbunden vätgas, som betydligt utspänner magen, och som endast till en ringa gel afgår nedåt tarmen men till största delen uppåt genom uppstötningar i synnerhet några timmar efter en riklig måltid. Denna gas jemte smörsyra, hvilken senare uppstått af det i ägghviteämnena (köttet) inblandade fetter, utgör orsaken till den elaka lukt, som förmärkes ur munnen på den sjuke. Inträder kräkning, reagerar det uppkräkta alltid alkaliskt eller neutralt. Vid egentlig magsyra, sur jäsning eller afsöndring af en riklig mängd syra, reagerar deremot det uppkräkta surt.

Då vid brist på saltsyra, såsom nämndt är, en abnorm sönderdelning af de ägghvitehaltiga födoämnena lätt uppstår, så är det af vigt att intaga sådana, som ej lätt undergå en dylik förvandling. Sålunda är det vid detta tillstånd lämpligast att förtära rökt kött, omsorgsfullt rökt skinka och dylikt samt köttsoppa. Skulle i följd af en längre tids användning af rökta födoämnen en retning af magens slemhinna uppstå eller klåda förmärkas i huden, måste man för några dagar upphöra med dessa ämnen. Röda viner äro endast lämpliga, då de intagas i ringa mängd och betydligt utspädda, emedan de i annat fall förorsaka fällning af ägghvita. Carlsbader. eller Marienbadervatten visa sig äfven i detta fall vägörande hufvudsakligen på grund af sitt Glaubersalt, hvarigenom födoämnenas öfvergång i tarmen påskyndas.

Ett godt medel är i begge fallen användningen af magpumpen eller af en särskild apparat, s.k. magdusch, för renspolning af magen från sönderdelningsprodukter, hvilka annars genom sin närvaro skulle kunna framkalla ny jäsning; lämpligt är alltid att derefter skölja magen med något mineralvatten, innehållande en qvantitet kolsyradt alkali, för att binda återstoden af smörsyra och ättiksyra. Användningen af magpumpen och magduschen kan endast ske med läkarens tillhjelp eller under uppsigt af honom.

ISP Providers