the  Home Page
Historiska texter:
Alkoholförgiftning
Denna text är ursprungligen publicerad år 1886 i boken "Hemläkaren, populär ordbok i sjukvård och helsolära enligt nutidens medicinska åsigter". Denna bok hade prof. A. Thornams "Sundhetslexicon" (publicerad i Danmark år 1854) som källa och var skriven av Wilh. Uhrström, Med. lic. och praktiserande läkare i Stockholm. År 1886 publicerades den andra omarbetade och tillökade upplagan med förord av prof. P.H. Malmsten.
Alkoholförgiftning, akut, rus af spritdrycker, framkallas genom förtärande af en större mängd sprithaltig dryck på en gång. Till en början hafva dessa drycker en lifvande verkan så väl på kropp som själ; blodomloppet blir hastigare, pulsen fullare, nervverksamheten liflig likasom äfven fantasien, men detta tillstånd åtföljes snart af förslappning, allt beroende på qvantiteten af den intagna drycken. Den berusade kan slutligen ej hålla sig upprätt, musklerna bli slappa; ofta påkomma kräkningar; pulsen blir liten och klen, ansigtet blårödt, andedrägten snarkande. Detta tillstånd liknar ett slaganfall, men skiljes derifrån genom lukten af sprit ur den berusades mun samt frånvaron af någon märkbar förlamning.
Behandlingen består i att söka aflägsna den sprithaltiga vätskan från magen genom uppkräkning, som man söker framkalla på hvad sätt man lättast kan, t.ex. genom kittling af tungspenen o.s.v.; efter kräkningen gifves starkt kaffe, en á två koppar; Bangs nervdroppar (Aether spirituosus camphoratus) 15 - 20 droppar i kaffet eller särskildt i vatten 2 á 3 gånger. Att rekommendera är äfven kalla omslag eller is på hufvudet samt tvättning af hufvud, hals och rygg med kallt vatten. Är den berusade medvetslös, må man gifva starkt kaffe, 35 á 36 grader Cels. varmt, i lavemang , under det man inväntar läkarens ankomst.
Alkoholförgiftning, kronisk,uppstår hos personer, som en längre tid missbrukat spirituosa. - Den gifver sig vanligen först tillkänna genom halsbränna, stark slemafsöndring från svalget och magen, äckel och kräkningar i synnerhet om morgnarne, brist på matlust, diarré eller förstoppning, hosta och heshet i följd af katarrens öfvergång från svalget till luftstrupen. Fettbildningen blir riklig, såväl rörelse- som känslelnerverna lida, hvarigenom uppstå darrningar, värk och smärta i åtskilliga kroppsdelar; särskilda sjukdomar uppstå i lefvern, njurarne med flera organ, och vattensot följder derefter inom kort.
Hufvudsaken af behandlingen består naturligtvis deri att den sjuke till en början minskar bruket af sprithaltiga drycker samt så snart som möjligt upphör dermed. Dessutom böra de mest framträdande symtomen behandlas. Mot magkatarren kan man använda beskt thé eller kallt Carlsbadervatten; för öfrigt bör behandlingen alltid hänskjutas till läkare.
Man har på sista tiden börjat rekommendera starkt, godt kaffe såsom ett surrogat för spritdrycker åt gamla supare. Bekant är, att i Brasilien, hvarest bruket af godt kaffe är mycket allmänt och öfverdrifvet ymnigt, kronisk alkoholförgiftning sällan förekommer.
Hit kunna vi äfven räkna Fyllerigalenskap (Delirium tremens), som uppstår hos personer, hvilka utsatt sig för flera tätt på hvarandra följande rus, eller då drinkare insjukna i någon svårare sjukdom (mycket vanlig t.ex. vid lunginflammation) eller råka ut för en yttre skada, t.ex. benbrott, eller undergått någon större operation, varit utsatt för starka sinnesrörelser o.s.v. Den gifver sig tillkänna genom sömnlöshet, darrningar i händer och fötter, en egendomlig stamning vid talet samt vissa egendomliga fantasier och vilda föreställningar, i det att den sjuke tycker sig plågad af vissa djur såsom råttor, ödlor, ormar o.s.v.; äfvensom stundom af menniskor, för hvilka han förut hyst någon fruktan t.ex. poliskonstaplar m.fl. (Som bekant är spelar afgrundsfursten ofta äfven en stor rol i dessa personers sjukliga föreställningar.) Den sjuke talar med hög och hastig röst, är ständigt i en orolig rörelse och vill aldrig ligga stilla i sängen. Öfvergången till helsa visar sig derigenom, att den sjuke faller i en tung sömn, hvarefter han uppvaknar temligen lugn och redig.
Det väsentligaste man har att göra är sålunda att söka lugna nervsystemet och framkalla sömn, hvartill man på senaste tiden oftast användt kloral, men all behandling af dessa patienter bör endast föreskrifvas af läkaren, som kan se och bedöma den sjukes tillstånd. En sak vilja vi dock fästa uppmärksamhet vid, nemligen att man ej på egen hand företager sig att binda eller belägga med s.k. tvångströja en person, som lider af denna sjukdom, emedan man ofta sett exempel på, att personer plötsligt aflidit, som på detta sätt tvingats att hålla sig stilla.
|
|
