Allmänt

Alla människor har hela tiden gas i tarmen, och detta är alltså en helt normal företeelse. Av och till avlägsnar sig denna gas från kroppen, ibland i form av en rapning, ibland via ändtarmsöppningen, och också detta är alltså någonting helt normalt. I västerlandet anses det inte passande att "släppa gas", och denna inställning har gjort, att många människor uppfattar gasavgången som något onaturligt, som ett tecken på en sjukdom. Ibland kan gasmängderna dock vara så stora, att de orsakar besvär, och i sådana fall får gasbesvären uppfattas vara en lindrig sjukdom.

Orsaker

All den luft som finns i magsäcken är svald. I en normal magsäck bildas ingen gas, innehållet är för surt för att någon märkbar jäsningsprocess skall kunna pågå. I tjocktarmen däremot finns en riklig - men helt normal - bakterieflora, som orsakar en jäsningsprocess med bildning av ansenliga mängder gas.

När orsakar luften eller gasen besvär?

Känsliga människor kan uppfatta också en helt normal gasmängd i tarmen som obehaglig. Ibland förekommer stora gasmängder i magsäcken och tarmen. Om patienten sväljer luft (vilket på medicinskt språk kallas aerophagi) i stora mängder fylls magsäcken med luft, en del av denna rapar patienten upp, en del går ut i tunntarmen och sedan ut i tjocktarmen. Om patienten äter föda, som bidrar till en ökad jäsningsprocess i tjocktarmen kan gasproduktionen öka och ge besvär. Samma sak händer vid vissa matsmältningsrubbningar, om näringen inte tas upp i tunntarmen kommer den ut i tjocktarmen, och kommer då att utgöra en utmärkt näring för bakteriefloran, som förökar sig och orsakar en riklig jäsning och gasproduktion.

Aerophagi

Alla människor sväljer luft i samband med ätandet. Om man äter snabbt och "slänger i sig maten" sväljer man oftast mera luft än annars. Om man tuggar tuggummi eller pastiller, sväljer man luftblandad saliv i stora mängder, och en patient med luftbesvär bör därför undvika att använda tuggummi. Många gånger sväljer vi människor "tomt", vi sväljer fast vi inte har något att svälja, och varje gång går en del luft ner i magsäcken. Om en människa plötsligt blir skrämd - t.ex. då hon ser en skräckfilm - sväljer hon. En perison med allergiska luftvägsbesvär - t.ex. hösnuva - kan ha slembildning i svalget, och detta slem orsakar ett behov av att svälja då och då. En katarr i matstrupen - så kallad refluxoesophagit - orsakar ofta ett behov av att svälja, en människa med sådana besvär vill "svälja bort" den irritation som finns i matstrupen., och varje gång man sväljer går en del luft ner i magsäcken.

När orsakar aerophagin svåra besvär?

Om en person har en ansenlig aerophagi fylls magsäcken småningom med luft. Luften är lätt och den strävar uppåt, och personen erfar att någonting vill komma upp - denna känsla kan vara så svag, att den bara finns i det undermedvetna. Vad gör personen i fråga - jo, han eller hon försöker "svälja bort" den här känslan, som ju bara blir värre och värre ju mera patienten sväljer. Till slut blir magsäcken så fylld med luft, att övre magmunnen ger efter, med en ljudlig rapning som följd. Med rapningen kommer en del magsyra upp i matstrupen, irriterar, och igen finns ett behov att svälja bort denna irritation. Den onda cirkeln är sluten, patienten sväljer och sväljer, rapar och sväljer, rapar. Ofta är patienten själv inte alls medveten om att han sväljer luft. Till detta kommer sedan en psykisk pålagring, de frekventa rapningarna uppfattas som ett symtom på en farlig sjukdom, och patienten blir mer och mer bekymrad, och sväljer ännu mera. Lyckligtvis är rapning nästan aldrig symtom på någon farlig sjukdom. Och som sagt, en rapning efter måltiden är i och för sig en helt naturlig och normal företeelse.

Hur behandlas aerophagi?

Oftast är vetskap om besvärens natur tillräcklig som behandling. Man bör undvika tuggummi, och man äta i lugn och ro, och undvika att svälja i onödan. Eftersom sväljningsreflexen till en del regleras av vårt undermedvetna kan det vara svårt att låta bli att svälja. Om man sätter tungan mellan framtänderna går det inte att svälja, och i fall där rapningarna är väldigt frekventa - t.ex. en rapning i minuten - kan det löna sig att hålla tungan på detta sätt en stund.

Gasbildning i tjocktarmen

Tunntarmen tar inte upp allt som har näringsvärde, en liten del kommer osmält ut i tjocktarmen. Där finns normalt en riklig bakterieflora, som använder sig av denna näring. En jäsningsprocess pågår hela tiden, och som ett resultat av denna bildas det gaser av olika slag. Som ett resultat av denna bakterieverksamhet bildas också en del nyttiga ämnen, bl.a. K-vitamin.

Vilka gaser bildas?

Vätgas, koldioxid och metangas är de vanligaste. Endast ungefär var tredje människa producerar metangas i tjocktarmen, utan att detta skulle orsaka några speciella symtom. Vätgas och metangas är brännbara, explosiva, vilket i och för sig inte har någon större betydelse. Alla människor vet, att vissa födoämnen, t.ex. ärtsoppa och limpa, ger upphov till en ökad gasproduktion i tjocktarmen, men av någon orsak drabbar detta inte alla.

En ökad gasmängd i tjocktarmen kallas på medicinskt språk för meteorism, och en ökad gasavgång via ändtarmsöppningen kallas flatulens.

Vid vilka tillstånd kan gasproduktionen bli onaturligt riklig?

Hos patienter med matsmältningsrubbningar kan tunntarmen inte absorbera näringen från födan i tillräcklig mängd. Laktosintolerans och celiaki är säkerligen de vanligaste sjukdomarna där näringsupptaget är bristfälligt. Resultatet blir, att bakteriefloran i tjocktarmen får onaturligt mycket näring, med en ökad gasproduktion som följd.

Vilka besvär kan orsakas av ökad gasproduktion i tjocktarmen?

Patienten erfar svullnad i buken, speciellt efter måltiderna. En gasfyllnad av den del av tjocktarmen som ligger högt uppe till vänster i buken, flexura lienalis, kan orsaka smärtor på detta område, ett besvär som kallas för "Flexura lienalis syndrom".

Behandling

... denna text kommer att kompletteras inom ett par veckor! Återkom gärna!

Mera information

Du kan göra en sökning i Medline, som innehåller all den medicinska litteraturen från år 1966 framåt.

Om du snabbt vill veta, vad som hittas om denna sjukdom på Internet, kan du skriva in namnet på sjukdomen på svenska eller på engelska (informationen på engelska är naturligtvis enormt mycket rikligare än på svenska) i nedanstående ruta. Klicka sedan på Sök-knappen. Du kommer då till Gastrolabs söksida, och där klickar du på någon av sökmotorerna, Alta Vista är bäst, men Magellan och WebCrawler är också bra. Efter en liten stund (det tar ungefär 20 sekunder) får du en lista på hemsidor med information om denna sjukdom. Om någon av hemsidorna verkar intressanta, klickar du på den blå texten, och sedan kan du bekanta dig med innehållet. Tillbaka hit kommer du genom att klicka på "Back"(tillbaka)-knappen i övre delen av bildrutan ett par gånger. Lycka till med sökningen!