|
Hem- (pre) Blod-. T.ex. hematogen, utgående från blodet.
Hematemesis Blodiga uppkastningar, kaffesumpliknande uppkastningar
Hematochezia Blodig avföring
Hematuri Blod i urinen
Hemi Halv, t.ex. hemiplegi, förlamning i ena kroppshalvan
Hemo- (Pre) Blod-
Hemofili Blödarsjuka
Hemokromatos En genetisk sjukdom som karaktäriseras av ett ökat upptag av järn i tunntarmen. Sjukdomen orsakas av en mutation i HFE-genen. Det ökade upptaget av järn resulterar I järninlagring i flera organ, främst lever, bukspottskörtel och hjärta. Obehandlad leder sjukdomen till levercirrhos med kraftigt ökad risk för levercancer, och sekundär diabetes. Den viktigaste behandlingen är upprepade venesektioner, tills kroppens ökade järnförråd avlägsnats. Eftersom sjukdomen är genetisk, är screening av de närmaste släktingarna viktig för att om möjligt hitta sjukdomen i ett tidigt symtomfritt skede. Ifall behandlingen inleds innan patienten har någon levercirrhos är prognosen god. Sjukdomen kallas också hemosideros, och en gammal benämning på denna sjukdom är bronsdiabetes.. En sekundär hemokromatos beror på ökad järnmängd i kroppen pga upprepade blodtransfusioner.
Hemolys Ett ökat sönderfall av röda blodkroppar. En kraftig hemolys orsakar en stor produktion av bilirubin, en sönderfallsprodukt av hemoglobin, och patienten kan då bli ikterisk.
Hemorrhagia ex ano Blödning från ändtarmen
Hemorrojd Utvidgad ven eller vener vid ändtarmsöppningen. Orsaken till uppkomsten av hemorrojder är inte helt klar, men övervikt, förstoppning (med behov av kraftigt krystande) och graviditet är bidragande orsaker. Hemorrojklassifikation: Grad 1: Syns vid proktokopi (en endoskopisk undersökning av ändtarmsöppningen med ett kort rör), grad 2: Prolaberar vid tarmtömning och reponeras, återgår, av sig själv, grad 3: Prolaberar vid tarmtömning, måste reponeras manuellt och grad 4: Hela tiden prolaberade hemorrojder, yttre hemorrojder.
Hemosideros Se hemokromatos
Hepar (Lat, Gr) Lever
Hepat- (Pre) Lever-
Hepatit Leverinflammation. Kan orsakas av virusinfektion, mediciner eller alkohol, eller vara av autoimmun natur
Hepatit, akut Akut leverinflammation, som oftast orsakas av virus (A, B eller C-hepatitvirus) men kan också orsakas av mediciner eller alkohol.
Hepatit A Leverinflammation orsakad av Hepatit A virus, et virus som hör till Picornaviridae-familjen. Smittovägen är fekal-oral, och sjukdomen förekommer endast i en aktu form, den blir aldrig kronisk. Det blir sällan fulminant eller livshotande, och innebär ingen ökad risk för levercancer. Ingen behandling finns, men sjukdomen läks spontant. Sjukdomen kan förhindras med god hygien, immunglobulin eller vaccination.
Hepatit, autoimmun En autoimmun leverinflammation, Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män, och drabbar ofta kvinnor redan i tonåren. Behandlas med cortison och azatioprin. Prognosen är ofta god, men långvarig behandling kan behövas, och sjukdomen kan leda till levercirros.
Hepatit B Leverinflammation orsakad av Hepatit B-virus, ett virus som hör till Hepadnaeviridae-familjen. Smittovägen är parenteral. Sjukdomen blir sällan fulminant i det akuta skedet men övergår ofta i en kronisk hepatit där patienten är bärare av virus. Den kroniska formen kan orsaka levercirrhos och levercancer. B-hepatit kan behandlas med Interferon och Lamivudin, och den kan effektivt förebyggas med ett vaccin.
Hepatit C Leverinflammation orsakat av Hepatit C-virus, ett virus som hör till Flaviviridade-famljen. Smittovägen är parenteral, och sjukdomen har de senaste åren fått stor spridning pga användande av intravenösa narcotiska preparat. Det akuta skedet är ofta väldigt lindrigt, men sjukdomen övergår ofta i ett kroniskt skede, med risk för levercirrhos och levercancer. C-hepatit kan behandlas med Interferon och Ribavirin. Vaccin mot denna sjukdom finns ej. Levercirrhos pga C-hepatit är den vanligaste orsaken till levertransplantation i världen.
Hepatit D Leverinflammation orsakad av Deltavirus, kallas också Delta-hepatit. Smittovägen är parenteral, och sjukdomen drabbar endast patienter, som redan har B-hepatit. Ett fulminant akut skede är inte sällsynt, och D-hepatiten blir oftast kronisk. Interferon kan ha en viss effekt i utvalda fall. Eftersom D-hepatiten endast drabbar patienter med B-hepatit, har vaccination mot B-hepatit en förebyggande effekt.
Hepatit E Leverinflammation orsakad av ett ännu ej identifierat virus. Förekommer ofta i samband med naturkatastrofer i uländer och har oftast ett lindrigt förlopp, utom för gravida kvinnor, där förloppet kan vara fatalt. Ingen behandling och ingen vaccination mot denna sjukdom finns.
Hepatit F En virös hepatit beskriven år 1994. Förekomsten av ett sjukdomsframkallande Hepatit F-virus har sedan inte kunnat bevisas, och sannolikt finns denna sjukdom inte alls och denna diagnos används därför inte i diagnostiken av hepatit.
Hepatit G En virös hepatit beskriven år 1996. G-hepatitens symtomatologi och betydelse är ännu under utforskning.
Hepatit GB En virös hepatit orsakad av GB-virus-C beskrivet avf Muerhof är 1995. Sannolikt samma sjukdom som Hepatit G.
Hepatit, kronisk En kronisk leverinflammation (anses vara kronisk om den pågått i över 6 månader). En kronisk hepatit kan orsakas av virus (hepatit B och C-virus), mediciner och alkohol, och kan också vara en autoimmun sjukdom. En kronisk hepatit kan leda till levercirros, skrumplever.
Hepato- (pre) Lever-. T.ex. hepatorenalt syndrom, en störning i njurarnas funktion pga leversjukdom.
Hepatobiliär (Adj) Med avseende på lever och gallgångar-
Hepatocyt Levercell
Hepatogenitalt syndrom Ett sällsynt syndrom kännetecknat av pubertas precox (för tidig pubertet) på grund av en hormonellt aktiv levertumör.
Hepatologi Läran om leversjukdomarna, den medicinska specialitet som sysslar med levern och dess sjukdomar.
Hepatorenalt syndrom En störning i njurarnas funktion i samband med svår leversjukdom, oftast levercirrhos.
Hereditary Nonpolyposis Colorectal Cancer, dvs en nedärvd cancer i tjock- eller ändtarmen, som inte är associerad med någon polypos. HNPCC är ett genetiskt syndrom, där risken för cancer i tjock- eller ändtarmen är väldigt hög, över 80%, och där risken för cancer i flera andra organ är klart förhöjd. Risken för cancer i tjock- eller ändtarmen är så hög, att regelbundna endoskopiska undersökningar är nödvändiga för patienter med detta syndrom.
Hereditär Ärftlig, om en sjukdom som "går i släkten", dvs har genetiska orsaker.
Hernia (lat) Bråck
Hernia hiati (lat) Hiatusbråck, mellangärdsbråck
Hernia inguinalis (lat) Ljumskbråck
HFE-gen Se Gen
Hill´s operation Se fundoplikation
|
´s Mag-Tarm-Lexikon
