the 
Home Page
Home Page
A-hepatit är en akut inflammation i levern, som orsakas av A-hepatit-virus. Det finns nu 6 kända grupper av virus, som kan orsaka hepatit, A, B, C, D, E och G. Bland dessa olika typer av virus finns dessutom undergrupper. Till skillnad från de andra hepatitvirusen kan A-hepatitvirus smitta peroralt - genom munnen. Vi kan allltså få denna smitta med födan.
Hur farlig är A-hepatit?
Nästan alla patienter blir helt friska, även om sjukdomen nog kan ha ett ganska långt förlopp.
Vilken typ av virus är det fråga om?
A-hepatit-virus hör till Picornaviridae-familjen, och är ett virus omkring 30 nm I diamenter. Till formen är viruset runt. Forskningen har visat, att det finns åtminstone 7 olika så kallade genotyper av detta virus, och fyra av dessa orsakar sjukdom hop människan.
Redan under antiken observerades en akut infektionssjukdom, som gjorde, att patienterna blev gula. Under andra världskriget var den akuta hepatiten ett stort hälsoproblem - och man skilde på två typer, dels den infektiösa typen med kort inkubationstid, dels serumhepatiten med lång inkubationstid. Så sent som 1973 hittades A-hepatitvirus med elektronmikroskopi i avföringen från infekterade patienter. Snart efter detta kunde serologiska tester utvecklas, vilket gör en exakt diagnostik möjlig. Det blev också möjligt att odla detta virus I celler utanför kroppen, en förutsättning för att utveckla vaccin mot denna sjukdom.
Nej. I Finland ser vi en ökning av speciellt C-hepatit, medan A-hepatiten blir allt mera sällsynt. Under krigsåren var detta en vanlig infektion, och människor födda i början av detta sekel har nästan alla blivit smittade av A-hepatit, vilket gäller kanske endast en procent av människor födda på 60-talet. Omkring hälften av alla fall av A-hepatit är numera importerade, dvs patienten har fått smittan under utlandsresa. Per år insjuknar ett hundratal människor i A-hepatit i vårt land.
Finns denna sjukdom hos djur?
Apor, som ju är nära besläktade av människan, kan infekteras av A-hepatit-virus.
En patient med A-hepatit utsöndrar viruset via avföringen. Patienten börjar utsöndra virus l-2 veckor innan han eller hon själv får symtom. Om avföringen sedan smutsar ner andra människors dricksvatten eller föda - vilket i vårt land är ovanligt men inte sällsynt i utvecklingsländerna - sprids sjukdomen. Viruset dör av kokning, varför kokat vatten och maträtter som tillretts med hetta är trygga. Farligast är grönsaker, oskalade frukter, ostron, räkor och liknande.
Det kan vara viktigt att inse, att vi nu, då Finland är med i Europeiska Unionen, på ett annat sätt än tidigare kan köpa färska grönsaker och frukter från Medelhavsområdet, vilket kan utgöra en potentiell smittorisk. Har man otur, kan man få en A-hepatit av jordgubbar köpta på torget i Vasa!
Finns det speciella riskgrupper?
Människor, som regelbundet reser till tropikerna bör överväga att vaccinera sig mot denna sjukdom. Man ser ibland små epidemier av denna sjukdom t.ex. på barnhem, där många barn ständigt kommer i kontakt med varandra.
Tiden från det att patienten fått smittan tills han själv insjuknar är mellan två och sex veckor - i medeltal en månad.. En patient på semesterresa till Medelhavsländerna eller tropikerna hinner alltså tryggt hem innan sjukdomen bryter ut. Patienten utsöndrar dock virus redan före insjuknandet, och kan alltså smitta andra under denna tid.
Vilka är symtomen?
De flesta patienterna har till en början ospecifika symtom, symtomen kan påminna om en svår influenssa, med hög feber, muskel- och ledvärk, och patienten känner sig definitivt sjuk. Dessa symtom kallas prodromalsymtom.
Efter detta blir patienten sedan ikterisk. Ikterus, gulhet, är en symtom som beror på att levern på grund av inflammationen inte förmår avlägsna bilirubin från blodet. Bilirubin uppstår då gamla röda blodkroppar faller sönder, och omhändertas normalt av levern, för att sedan utsöndras via gallan. Det är detta ämne som ger avföringen dess typiska färg, och ett symtom vid A-hepatit är därför en "avfärgad" avföring, som ser ut som lera.
Patienten blir alltså gul. Först märks detta i ögonvitorna. Då bilirubinen inte avlägsnas via gallan, kommer en del att avlägsnas via njurarna, och urinen blir därför väldigt mörk.
Hur länge är patienten ikterisk?
Oftast endast någon vecka. Ibland kan sjukdomen dock ha ett långvarigt förlopp, med en ikterus som kan fortsätta i månader. Men också i dessa fall är det slutliga förloppet gynnsamt, och patienten blir frisk.
Kan A-hepatit någon gång bli livshotande?
Patienter med en svår leversjukdom sedan tidigare - t.ex. levercirrhos på grund av rikligt alkoholbruk eller annan orsak - och där leverns funktion just och just räckt till, kan bli livshotande sjuka om de dessutom får en A-hepatit. Med för tidigare friska människor är A-hepatit en väldigt ofarlig sjukdom, som ofta inte ens behöver sjukhusvård.
Om man är gravid och får A-hepatit?
Sannolikt finns det inget skäl för bekymmer. Det är osannolikt, att A-hepatiten skulle ha någon negativ effekt på fostret, och mamman klarar av sin A-hepatit lika bra, som om hon inte vore gravid.
Kan A-hepatit orsaka levercancer?
Nej. Till skillnad från de andra vanliga hepatiterna, B- och C-hepatit, utgör en A-hepatit inte någon riskfaktor för levercancer senare I livet.
Anamnesen är viktig. En hepat som inträffar någon vecka efter en resa till tropikerna hos en "normal" finländare (med normal avses i detta sammanhang en person som inte utsätter sig för smittorisker i onödan, t.ex. genom att använda intravenösa narkotika) är högst sannolikt en A-hepatit.
Diagnosen säkerställes med ett blodprov - Hepatit-A-antikroppar av IgM-typ. Om detta laboratorietest är positivt har patienten med säkerhet en akut A-hepatit.
De så kallade leverenzymerna blir onormalt höga på grund av inflammationen i levern. Värden som ASAT och ALAT blir minst tio gånger högre än normalt.
Någon medicin, som skulle bota A-hepatit finns inte - men som tur är går som nämnts sjukdomen över av sig själv.
Vila - som dock inte behöver vara sängvila - rekommenderas. Någon speciell diet är inte nödvändig, men många patienter mår nog bättre med en fettfattig kost. Alkohol bör patienten inte använda, eftersom levern bör skyddas mot all annan påfrestning under denna tid.
Om patienten har annan medicinering, bör denna gås igenom med omsorg, eftersom effekten av många mediciner förändras då leverns funktion försämras. Det är viktigt att patienten också inser detta - annars kan det hända att patienten av rädsla att i onödan ta läkarens tid i anspråk inte nämner om sin medicin mot migrän - en sak som patienten kanske inte alls tycker har med hennes hepatit att göra, men som kan vara nog så viktig.
Om man vill uttrycka sig väldigt drastiskt - så undvik att äta andra människors avföring, och du får aldrig A-hepatit. Tyvärr kan detta inte alltid undvikas. Vi kan inte veta vilken kvalitet dricksvattnet har på ett gatukafe i Thailand, och vi kan inte gå in i restaurangköken och kontrollera vilken hygienisk standard personalen följer. Men vill vi vara riktigt försiktiga på våra utlandsresor, äter vi bara kokt eller stekt mat, och dricker endast kokt eller buteljerat vatten.
Finns det mediciner, som skyddar mot A-hepatit?
Ja. Man kan skydda sig på två sätt, dels genom att ta en spruta gammaglobulin, som ger ett ungeför 80%igt skydd under 1-2 månader, dels genom att vaccinera sig mot A-hepatit.
Hur går vaccineringen till?
Det preparat, som finns för användning i Finland, heter Havrix, och består av inaktiverade A-hepatitvirus. Vaccinet ges i en muskel (deltoideus-muskeln) och för att få tillräckligt skydd behövs två injektioner, med 6 - 12 månaders mellanrum.
Har vaccinet några biverkningar?
Ungefär var tredje vaccinerad upplever obehag från vaccinationsstället, som kan vara ömt eller svullet. Ungefär en av hundra får allmänsymtom i form av feber, trötthet, illamående eller huvudvärk.
Hur snabbt skyddar vaccineringen? Och hur länge varar skyddet?
Patienten är skyddad mot A-hepatit med början ungefär två veckor efter den första injektionen - som alltså bör tas i god tid före en planerad resa. Man känner inte med säkerhet till hur länge effekten håller i sig, men det förmodas allmänt, att skyddet finns åtminstone i 10 år, sannolikt längre.
... eller sök med Alta-Vista:
|
Uppdaterad den 31 mars, 2000 The Wasa Workgroup on Intestinal Disorders c/o Hans Björknäs GASTROLAB Kyrkoesplanaden 18 B 37 65100 Vasa, Finland, Europe Tel +358-6-3124055 Email: hans.bjorknas@kolumbus.fi |
 Månadens bok
|
